loading
En konservator jobbar med restaureringen av Gentaltaret. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)
En konservator jobbar med restaureringen av Gentaltaret. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)
Konst

Bröderna van Eycks altartavla i Gent med nygamla ögon

Lorraine Ferrier

En av renässansens viktigaste målningar i Europa norr om alperna har inte varit riktigt sig själv de senaste århundradena. I sex hundra års tid har stora delar av altartavlan i Gent, även känd som Gentaltaret, varit övermålad. Det hände framförallt i mitten av 1500-talet för att spegla dåtidens smak eller för att bättra på förstörda delar av duken.

Nu kan man åter se Gentaltaret såsom bröderna Hubrecht och Jan van Eyck ville ha det 1432 när uppdraget för S:t Bavo-katedralen i Gent, Belgien, slutfördes. Katedralen beställde även den aktuella restaureringen av hela altartavlan vilken har genomgått flera olika faser. Nu når snart fas två sitt slut.

De nedre pannåerna, som numera avslöjar originalets fröjdfulla detaljer, visas för närvarande i S.t Bavo-katedralens kapell.

De nedre pannåerna i den öppna altartavlan med de restaurerade ramarna under den sista fasen., Vänster till höger: "De rättvisa domarna", Krisuts riddare", "Tillbedjan av det mystiska lammet", "Eremiterna" och "Pilgrimerna".  (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Innovativ tid

Det var Jan van Eycks bror Hubrecht (ca 1385-1426) som först fick uppdraget att måla altartavlan 1425, men Jan tog ensam över uppgiften när Hubrecht gick bort året därpå. Man vet inte vem som målade vad, men många anser att merparten målades av Jan.

Bröderna van Eyck var samtida med de tidiga italienska renässanskonstnärerna som banade väg för den västerländska traditionella konsten som vi nu känner den. I Florens, Italien, introducerade Masaccio sina målningar med solida figurer som uttryckte känslor och liv, vilket var ett steg bort från den tämligen tvådimensionella gotiska stilen.

Masaccio inspirerades av sin vän Filippo Brunelleschi och använde sig av matematik när han gick i bräschen för enpunktsperspektivet inom måleriet. Brunelleschi vände sig till romersk arkitektur för att revolutionera arkitekturen. Samtidigt utvecklade Donatello skulpturkonsten.

Jan van Eyck hade inte antikens Rom på sin bakgård, han avbildade det han såg omkring sig. Han placerade figurerna intuitivt i kompositionen när hans italienska kompanjoner placerade dem med matematisk precision.

Detalj av “Kristus riddare” under restaureringens slutfas. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

När de italienska konstnärerna fortsatte att primärt måla med tempera – med ägg som bindemedel – föredrog van Eyck oljefärger. Oljan gav konstnärerna mer tid att måla jämfört med temperan eftersom olja torkar långsamt mellan varje lager av färg. Att måla med olja tillät även mer flödande penseldrag.

Detalj av jungfrurna under restaureringens slutfas. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Van Eyck föredrog oljefärgerna. Han målade lager på lager av genomskinliga glasurer som lämpade sig för på den tiden ovanliga färgblandningar och detaljrikedom. Sådana innovationer gjorde det möjligt för honom att exempelvis skapa glans och glimrande ljusreflektioner. Hans lysande figurer var fulla av liv och vardagsdetaljerna är så fina att de ibland är knappt märkbara. Han var också banbrytande med att avbilda figurer sedda ur trekvartsvinkel, och inte som italienarna i profil.

Detalj av martyrerna under restaureringens slutfas. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Gentaltaret speglar alla dessa innovationer – van Eycks snillrika arv – över hela den 3,5 x 4,6 meter stora polyptyken.

Detta är bara några av anledningarna till att Gentaltaret anses vara den tidiga flamländska renässansens mest framstående mästerverk.

Restaurering

Under de sju åren som konservatorer har jobbat med Gentaltar-projektet har de fått "en intim förståelse av altartavlan" och "unik expertis", skrev det internationella expertteamet som övervakar projektet i ett pressmeddelande.

De senaste tre åren har konservatorteamet från Royal Institute for Cultural Heritage arbetat med de nedre pannåerna av altartavlans insida och restaurerat de fyra originalpannåerna som van Eyck målade. "De rätttvisa domarna", en av pannåerna, är en kopia av van Eycks målning. Jef van der Veken målade den 1945 som ersättning för den pannå som stals 1934.

Konservatorer återställer Gentaltaret till sin forna glans för S:t Bavo-katedralen.  (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Konservatorerna jobbade synligt för besökarna i en temporär ateljé på Konstmuseet i Gent. Publiken kunde se den minutiösa borttagningen av gammal färg. Hur mycket färg det rörde sig om går att se på konservatorernas diagram över de nedre pannåernas centrala del: de röda områdena i kompositionen var övermålade.

Diagram över “Tillbedjan av det mystiska lammet” – de övermålade partierna visas i rött. All övermålning avlägsnades under restaureringen så att van Eycks originalfärg kom fram. (KIK-IRPA, Brussels)

Detalj av byggnadena på horisonten innan restaurering.  (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Detalj av byggnadena på horisonten under restaureringens slutfas. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Bara skickliga händer och erfarna ögon tränade att se skillnad på fernissa, övermålning och originalfärg får förtroendet att utföra en sådan noggrann operation. konservatorerna tittar på tavlan genom mikroskop medan de med en kirurgisk skalpell tar bort den gulnade fernissan och hundratals år gammal färg, flaga efter flaga, och gör en retuschering där det behövs.

En konservator avlägsnar tålmodigt en del av den flera hundra år gamla övermålningen som dolde originalmålningen. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Som väl är var bröderna van Eycks originalmålning välbevarad, bara fem procent av den nästan 600 år gamla originalfärgen har gått förlorad. Nu kan vi se hur bröderna avsåg att Gentaltaret skulle se ut.

Avslöjandet

De nedre pannåerna föreställer "Tillbedjan av det mystiska lammet". På altartavlans vingar ser vi olika grupper av människor som kommer för att tillbedja Guds lamm. Till vänster anländer Kristus riddare (på de inre pannåerna) till häst med den rättvisa domaren inte långt därefter (på den yttre pannån). Till höger kommer pilgrimer (på den yttre pannån) och eremiter (på den inre) till fots.

De nedre pannåerna i den öppna altartavlan med de restaurerade ramarna under den sista fasen., Vänster till höger: "De rättvisa domarna", Krisuts riddare", "Tillbedjan av det mystiska lammet", "Eremiterna" och "Pilgrimerna".  (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

"Tillbedjan av det mystiska lammet” under restaureringens slutfas, i den restaurerade ramen. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Målningen är rik på symbolism. I den centrala pannåns förgrund står livets fontän. I centrum av målningen syns altaret och offerlammet; ur lammets öppna sår rinner blod ned i en kalk vilket symboliserar nattvarden.

Detalj av det mystiska lammet före restaurering. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Innan restaureringen var lammets ansikte oanseligt men när man tagit bort lager av färg framträdde ett ansikte som var mer mänskligt än djurlikt. Ögonen är framåtriktade och möter lugnt betraktarens blick. Medeltida konstnärer avbildade vanligen Guds lamm med människoögon.

Detalj av det mystiska lammet, vars ögon visade sig vara framåtriktade som en människas i originalutförandet. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Van Eyck målade mikroskopiskt, så långt det är möjligt för människans öga att se. Varje liten sak är återgiven som om den vore betydelsefull; till och med stenarna på marken är mycket detaljrika. Det är nästan som om målningen är en hymn, ett Hallelujah om du vill, till var och en av de gudoligt skapade sakerna.

Detalj i förgrunden. Till och med stenarna är fulländade i enlighet med van Eycks sätt att uppmärksamma detaljer.  (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Detalj av vegetation under den sista fasen av restaureringen. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

De nedre pannåerna i den öppna altartavlan med de restaurerade ramarna under den sista fasen., Vänster till höger: "De rättvisa domarna", Krisuts riddare", "Tillbedjan av det mystiska lammet", "Eremiterna" och "Pilgrimerna".  (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Kanske är det så här som himlen skulle te sig för var och en av oss. Med alla världsliga bekymmer lämnade bakom oss hade vi kanske kunnat stiga till en sådan känsla av medvetenhet för varje liten detalj.

Läs mer om bröderna van Eycks Gentaltare på SintBaafsKathedraal.be eller i utställningen "The Return of the Lamb".

Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
En konservator jobbar med restaureringen av Gentaltaret. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)
En konservator jobbar med restaureringen av Gentaltaret. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)
Konst

Bröderna van Eycks altartavla i Gent med nygamla ögon

Lorraine Ferrier

En av renässansens viktigaste målningar i Europa norr om alperna har inte varit riktigt sig själv de senaste århundradena. I sex hundra års tid har stora delar av altartavlan i Gent, även känd som Gentaltaret, varit övermålad. Det hände framförallt i mitten av 1500-talet för att spegla dåtidens smak eller för att bättra på förstörda delar av duken.

Nu kan man åter se Gentaltaret såsom bröderna Hubrecht och Jan van Eyck ville ha det 1432 när uppdraget för S:t Bavo-katedralen i Gent, Belgien, slutfördes. Katedralen beställde även den aktuella restaureringen av hela altartavlan vilken har genomgått flera olika faser. Nu når snart fas två sitt slut.

De nedre pannåerna, som numera avslöjar originalets fröjdfulla detaljer, visas för närvarande i S.t Bavo-katedralens kapell.

De nedre pannåerna i den öppna altartavlan med de restaurerade ramarna under den sista fasen., Vänster till höger: "De rättvisa domarna", Krisuts riddare", "Tillbedjan av det mystiska lammet", "Eremiterna" och "Pilgrimerna".  (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Innovativ tid

Det var Jan van Eycks bror Hubrecht (ca 1385-1426) som först fick uppdraget att måla altartavlan 1425, men Jan tog ensam över uppgiften när Hubrecht gick bort året därpå. Man vet inte vem som målade vad, men många anser att merparten målades av Jan.

Bröderna van Eyck var samtida med de tidiga italienska renässanskonstnärerna som banade väg för den västerländska traditionella konsten som vi nu känner den. I Florens, Italien, introducerade Masaccio sina målningar med solida figurer som uttryckte känslor och liv, vilket var ett steg bort från den tämligen tvådimensionella gotiska stilen.

Masaccio inspirerades av sin vän Filippo Brunelleschi och använde sig av matematik när han gick i bräschen för enpunktsperspektivet inom måleriet. Brunelleschi vände sig till romersk arkitektur för att revolutionera arkitekturen. Samtidigt utvecklade Donatello skulpturkonsten.

Jan van Eyck hade inte antikens Rom på sin bakgård, han avbildade det han såg omkring sig. Han placerade figurerna intuitivt i kompositionen när hans italienska kompanjoner placerade dem med matematisk precision.

Detalj av “Kristus riddare” under restaureringens slutfas. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

När de italienska konstnärerna fortsatte att primärt måla med tempera – med ägg som bindemedel – föredrog van Eyck oljefärger. Oljan gav konstnärerna mer tid att måla jämfört med temperan eftersom olja torkar långsamt mellan varje lager av färg. Att måla med olja tillät även mer flödande penseldrag.

Detalj av jungfrurna under restaureringens slutfas. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Van Eyck föredrog oljefärgerna. Han målade lager på lager av genomskinliga glasurer som lämpade sig för på den tiden ovanliga färgblandningar och detaljrikedom. Sådana innovationer gjorde det möjligt för honom att exempelvis skapa glans och glimrande ljusreflektioner. Hans lysande figurer var fulla av liv och vardagsdetaljerna är så fina att de ibland är knappt märkbara. Han var också banbrytande med att avbilda figurer sedda ur trekvartsvinkel, och inte som italienarna i profil.

Detalj av martyrerna under restaureringens slutfas. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Gentaltaret speglar alla dessa innovationer – van Eycks snillrika arv – över hela den 3,5 x 4,6 meter stora polyptyken.

Detta är bara några av anledningarna till att Gentaltaret anses vara den tidiga flamländska renässansens mest framstående mästerverk.

Restaurering

Under de sju åren som konservatorer har jobbat med Gentaltar-projektet har de fått "en intim förståelse av altartavlan" och "unik expertis", skrev det internationella expertteamet som övervakar projektet i ett pressmeddelande.

De senaste tre åren har konservatorteamet från Royal Institute for Cultural Heritage arbetat med de nedre pannåerna av altartavlans insida och restaurerat de fyra originalpannåerna som van Eyck målade. "De rätttvisa domarna", en av pannåerna, är en kopia av van Eycks målning. Jef van der Veken målade den 1945 som ersättning för den pannå som stals 1934.

Konservatorer återställer Gentaltaret till sin forna glans för S:t Bavo-katedralen.  (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Konservatorerna jobbade synligt för besökarna i en temporär ateljé på Konstmuseet i Gent. Publiken kunde se den minutiösa borttagningen av gammal färg. Hur mycket färg det rörde sig om går att se på konservatorernas diagram över de nedre pannåernas centrala del: de röda områdena i kompositionen var övermålade.

Diagram över “Tillbedjan av det mystiska lammet” – de övermålade partierna visas i rött. All övermålning avlägsnades under restaureringen så att van Eycks originalfärg kom fram. (KIK-IRPA, Brussels)

Detalj av byggnadena på horisonten innan restaurering.  (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Detalj av byggnadena på horisonten under restaureringens slutfas. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Bara skickliga händer och erfarna ögon tränade att se skillnad på fernissa, övermålning och originalfärg får förtroendet att utföra en sådan noggrann operation. konservatorerna tittar på tavlan genom mikroskop medan de med en kirurgisk skalpell tar bort den gulnade fernissan och hundratals år gammal färg, flaga efter flaga, och gör en retuschering där det behövs.

En konservator avlägsnar tålmodigt en del av den flera hundra år gamla övermålningen som dolde originalmålningen. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Som väl är var bröderna van Eycks originalmålning välbevarad, bara fem procent av den nästan 600 år gamla originalfärgen har gått förlorad. Nu kan vi se hur bröderna avsåg att Gentaltaret skulle se ut.

Avslöjandet

De nedre pannåerna föreställer "Tillbedjan av det mystiska lammet". På altartavlans vingar ser vi olika grupper av människor som kommer för att tillbedja Guds lamm. Till vänster anländer Kristus riddare (på de inre pannåerna) till häst med den rättvisa domaren inte långt därefter (på den yttre pannån). Till höger kommer pilgrimer (på den yttre pannån) och eremiter (på den inre) till fots.

De nedre pannåerna i den öppna altartavlan med de restaurerade ramarna under den sista fasen., Vänster till höger: "De rättvisa domarna", Krisuts riddare", "Tillbedjan av det mystiska lammet", "Eremiterna" och "Pilgrimerna".  (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

"Tillbedjan av det mystiska lammet” under restaureringens slutfas, i den restaurerade ramen. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Målningen är rik på symbolism. I den centrala pannåns förgrund står livets fontän. I centrum av målningen syns altaret och offerlammet; ur lammets öppna sår rinner blod ned i en kalk vilket symboliserar nattvarden.

Detalj av det mystiska lammet före restaurering. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Innan restaureringen var lammets ansikte oanseligt men när man tagit bort lager av färg framträdde ett ansikte som var mer mänskligt än djurlikt. Ögonen är framåtriktade och möter lugnt betraktarens blick. Medeltida konstnärer avbildade vanligen Guds lamm med människoögon.

Detalj av det mystiska lammet, vars ögon visade sig vara framåtriktade som en människas i originalutförandet. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Van Eyck målade mikroskopiskt, så långt det är möjligt för människans öga att se. Varje liten sak är återgiven som om den vore betydelsefull; till och med stenarna på marken är mycket detaljrika. Det är nästan som om målningen är en hymn, ett Hallelujah om du vill, till var och en av de gudoligt skapade sakerna.

Detalj i förgrunden. Till och med stenarna är fulländade i enlighet med van Eycks sätt att uppmärksamma detaljer.  (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Detalj av vegetation under den sista fasen av restaureringen. (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

De nedre pannåerna i den öppna altartavlan med de restaurerade ramarna under den sista fasen., Vänster till höger: "De rättvisa domarna", Krisuts riddare", "Tillbedjan av det mystiska lammet", "Eremiterna" och "Pilgrimerna".  (KIK-IRPA/Lukasweb.be-Art in Flanders vzw)

Kanske är det så här som himlen skulle te sig för var och en av oss. Med alla världsliga bekymmer lämnade bakom oss hade vi kanske kunnat stiga till en sådan känsla av medvetenhet för varje liten detalj.

Läs mer om bröderna van Eycks Gentaltare på SintBaafsKathedraal.be eller i utställningen "The Return of the Lamb".

Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024