loadingSensorer samt autonoma och fjärrstyrda undervattensfarkoster är några sätt att bevaka infrastruktur på havsbotten. Foto: Anders Humlebo
Sensorer samt autonoma och fjärrstyrda undervattensfarkoster är några sätt att bevaka infrastruktur på havsbotten. Foto: Anders Humlebo
Inrikes

Svårt att skydda infrastruktur i haven

Olle Bengtsson

Det misstänkta sabotaget mot Nord Stream kan komma att snabba på en redan pågående upprustning på havets botten. Men att övervaka och försvara tusentals mil av viktig infrastruktur är ett svårt, för att inte säga omöjligt, uppdrag.

Efter sabotaget i Östersjön blev allmänheten påmind om sårbarheten i infrastrukturen under vattnet. Lika oumbärliga ledningarna är i att förse jordens befolkning med elektricitet, telefoni och olja – lika utsatta är de för någon som vill orsaka stor skada.

– Det finns en generell sjöblindhet i västvärlden. Vi föreställer oss att havet och farlederna fungerar utan problem med alla leveranser, men hoten mot dem finns, säger Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Undervattensledningar

(TT)

Den första bestående förbindelsen mellan Europa och Amerika upprättades genom den första så kallade transatlantkabeln som lades mellan Irland och Kanada och togs i bruk 1866.

I dag finns det omkring 530 sjökablar som knyter samman länder över hela jordklotet. Den sammanlagda kabellängden uppskattas till över 1,3 miljoner kilometer - motsvarande drygt 32 varv jord jorden.

Den första attacken mot en undervattensledning skedde 1914 när Storbritannien, kort efter att man förklarat krig mot Tyskland, kapade tyska kablar i Atlanten.

Genom åren har även båttrafik visat sig utgöra ett, om än mindre elakartat, hot mot kablarna. I februari 2008 ströps uppkopplingen för tiotals miljoner människor i Mellanöstern och Indien sedan ett skepp ankrat utanför Egyptens kust råkat dra med sig en fiberkabel från havsbotten.

Källa: Encyclopædia Britannica, Telegeography

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSensorer samt autonoma och fjärrstyrda undervattensfarkoster är några sätt att bevaka infrastruktur på havsbotten. Foto: Anders Humlebo
Sensorer samt autonoma och fjärrstyrda undervattensfarkoster är några sätt att bevaka infrastruktur på havsbotten. Foto: Anders Humlebo
Inrikes

Svårt att skydda infrastruktur i haven

Olle Bengtsson

Det misstänkta sabotaget mot Nord Stream kan komma att snabba på en redan pågående upprustning på havets botten. Men att övervaka och försvara tusentals mil av viktig infrastruktur är ett svårt, för att inte säga omöjligt, uppdrag.

Efter sabotaget i Östersjön blev allmänheten påmind om sårbarheten i infrastrukturen under vattnet. Lika oumbärliga ledningarna är i att förse jordens befolkning med elektricitet, telefoni och olja – lika utsatta är de för någon som vill orsaka stor skada.

– Det finns en generell sjöblindhet i västvärlden. Vi föreställer oss att havet och farlederna fungerar utan problem med alla leveranser, men hoten mot dem finns, säger Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Undervattensledningar

(TT)

Den första bestående förbindelsen mellan Europa och Amerika upprättades genom den första så kallade transatlantkabeln som lades mellan Irland och Kanada och togs i bruk 1866.

I dag finns det omkring 530 sjökablar som knyter samman länder över hela jordklotet. Den sammanlagda kabellängden uppskattas till över 1,3 miljoner kilometer - motsvarande drygt 32 varv jord jorden.

Den första attacken mot en undervattensledning skedde 1914 när Storbritannien, kort efter att man förklarat krig mot Tyskland, kapade tyska kablar i Atlanten.

Genom åren har även båttrafik visat sig utgöra ett, om än mindre elakartat, hot mot kablarna. I februari 2008 ströps uppkopplingen för tiotals miljoner människor i Mellanöstern och Indien sedan ett skepp ankrat utanför Egyptens kust råkat dra med sig en fiberkabel från havsbotten.

Källa: Encyclopædia Britannica, Telegeography

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024