Den 14–16 maj samlades ett drygt tusental ungdomar i Lund för ett evenemang med det märkliga namnet Kodachicon. Deltagarnas klädsel var ännu märkligare, för de var utklädda till allt från superhjältar till Pokémonfigurer. Min äldsta dotter var en av dem, utklädd till en figur från en japansk tecknad serie.
Cosplay, som denna maskeradhobby kallas, är hennes stora intresse, som hon delar med tiotusentals andra ungdomar i Sverige och miljoner världen över. Cosplay är ett lånord från japanska コスプレ, kosupure, som myntades 1984 i Japan, där det hela började. Det japanska ordet bygger i sin tur på engelska costume play, och det är det engelska uttrycket som har följt med spridningen av denna subkultur över världen.
Ordet cosplay var ett av årets nyord i Sverige 2015. Det är nu ganska etablerat i svenskan, även om det fortfarande bara används med engelsk stavning. Cosplay används som beteckning för hela verksamheten, men ”ett cosplay” kan också betyda en specifik dräkt eller utstyrsel. Min dotter cosplayaren har omkring tio olika cosplays som alla föreställer mangafigurer som hon tar fram och cosplayar när andan faller på. Och i den meningen lyckades jag få in alla de olika ordformer som har härletts från ”cosplay” på svenska.
