loading
Inrikes

Svalt intresse för valet till EU-parlamentet den 9 juni

Olle Felten

EU-valet har traditionellt ett svagt valdeltagande i de flesta EU-länder. För svensk del brukar det vara cirka 50 procent av de röstberättigade som deltar. Valet är dock viktigt, eftersom EU:s lagar står över nationell lag.

Den 9 juni är det val i Sverige till EU-parlamentet. Alla de 27 medlemsländerna ska ha genomfört sina respektive val under perioden 6–9 juni. Deltagandet är generellt svagt i valen till EU-parlamentet; för svensk del kommer det sällan över 50 procent av de röstberättigade. I en EU-undersökning säger 80 procent av den svenska väljarkåren att det är troligt att de röstar i EU-valet i år. 38 procent tycker att EU ska spela en mindre roll än i dag – nästan lika många som de som har motsatt uppfattning (43 procent).

Totalt röstade 50,66 procent av unionens röstberättigade i det förra EU-valet, 2019. Sämst var valdeltagandet i Slovenien, med 22,7 procent och högst valdeltagande hade Belgien med 88,5 procent. Sverige hade då 55,3 procents valdeltagande.

EU-budgeten

EU budgeterar i sjuåriga långtidsbudgetar, som fungerar som styrande ramar för de årliga utgiftsbudgetarna. Budgetbeslut tas av rådet och parlamentet gemensamt. Den innevarande perioden för långtidsbudgeten är 2021 till 2027. Totalt omfattar långtidsbudgeten 1 824,3 miljarder euro, i 2018 års penningvärde.

Budgeten för respektive år fastställs efter en förhandling mellan parlamentet och rådet. För 2024 omfattar EU:s utgiftsbudget 142,63 miljarder euro, eller 1 618,9 miljarder kronor.

EU:s inkomster kommer från olika källor:

• Medlemsländernas EU-avgift, en andel av respektive lands BNI.

• Tullinkomster på varor som importeras till EU-länder.

• En andel av varje EU-lands momsintäkter.

• EU-skatt (kallas avgift), tas ut på ej materialåtervunnet plastavfall.

• Diverse andra inkomster, till exempel böter, överskott från tidigare år med mera.

• 10 procent av en unik upplåning på 750 miljarder euro som beslutades 2020 tillförs innevarande långtidsbudget.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Inrikes

Svalt intresse för valet till EU-parlamentet den 9 juni

Olle Felten

EU-valet har traditionellt ett svagt valdeltagande i de flesta EU-länder. För svensk del brukar det vara cirka 50 procent av de röstberättigade som deltar. Valet är dock viktigt, eftersom EU:s lagar står över nationell lag.

Den 9 juni är det val i Sverige till EU-parlamentet. Alla de 27 medlemsländerna ska ha genomfört sina respektive val under perioden 6–9 juni. Deltagandet är generellt svagt i valen till EU-parlamentet; för svensk del kommer det sällan över 50 procent av de röstberättigade. I en EU-undersökning säger 80 procent av den svenska väljarkåren att det är troligt att de röstar i EU-valet i år. 38 procent tycker att EU ska spela en mindre roll än i dag – nästan lika många som de som har motsatt uppfattning (43 procent).

Totalt röstade 50,66 procent av unionens röstberättigade i det förra EU-valet, 2019. Sämst var valdeltagandet i Slovenien, med 22,7 procent och högst valdeltagande hade Belgien med 88,5 procent. Sverige hade då 55,3 procents valdeltagande.

EU-budgeten

EU budgeterar i sjuåriga långtidsbudgetar, som fungerar som styrande ramar för de årliga utgiftsbudgetarna. Budgetbeslut tas av rådet och parlamentet gemensamt. Den innevarande perioden för långtidsbudgeten är 2021 till 2027. Totalt omfattar långtidsbudgeten 1 824,3 miljarder euro, i 2018 års penningvärde.

Budgeten för respektive år fastställs efter en förhandling mellan parlamentet och rådet. För 2024 omfattar EU:s utgiftsbudget 142,63 miljarder euro, eller 1 618,9 miljarder kronor.

EU:s inkomster kommer från olika källor:

• Medlemsländernas EU-avgift, en andel av respektive lands BNI.

• Tullinkomster på varor som importeras till EU-länder.

• En andel av varje EU-lands momsintäkter.

• EU-skatt (kallas avgift), tas ut på ej materialåtervunnet plastavfall.

• Diverse andra inkomster, till exempel böter, överskott från tidigare år med mera.

• 10 procent av en unik upplåning på 750 miljarder euro som beslutades 2020 tillförs innevarande långtidsbudget.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024