Inrikes

Kommunernas underhållsskuld för VA-systemen ökar

Olle Felten
loadingVattenhantering är en komplex och omfattande verksamhet – från produktion av dricksvatten, till avloppshantering, rening och mycket mer. Foto: Joakim Sjöholm, Tekniska verken, Linköping
Vattenhantering är en komplex och omfattande verksamhet – från produktion av dricksvatten, till avloppshantering, rening och mycket mer. Foto: Joakim Sjöholm, Tekniska verken, Linköping

Underhållsglappet i kommunernas VA-system har debatterats relativt flitigt av en lång rad aktörer under flera decennier. Oberoende analytiker konstaterar dock att glappet mellan behov och faktiska insatser ökar.

SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, pekar på den växande underhållsskulden och behoven av investeringar i VA-systemen runt om i landet i sin senaste upplaga av ”Ekonomirapporten”, som publicerades den 26 maj i år. Man menar att kommunerna skulle behöva satsa betydligt mer på planerat underhåll och reinvesteringar än vad som görs. Rapporten lyfter också fram civilförsvaret, som kommunerna ansvarar för – en fråga som aktualiserats av de senaste årens geopolitiska turbulens. Även i det sammanhanget pekas VA-systemen ut som en central fråga som generellt sett inte har getts tillräckligt stort utrymme i den kommunala ekonomin.

SKR väljer dock att inte gå på djupet i frågan om ”VA-skulden” och dess faktiska omfattning i sin ekonomirapport. Det har inte heller gått att få fram någon mer utförlig analys från SKR om hur man bedömer behovet av investeringar i VA-systemen för att kunna beta av det eftersatta underhållet. Att problemet finns är dock alla överens om.

Vatten – reglering och samverkan

I Sverige har det sedan 1950-talet funnits krav på att allmänna vattentjänster ska ombesörjas i ett större sammanhang vid behov. I praktiken innebär det att kommunerna ansvarar för VA-systemet inom stadsplanerade områden. Där kommunen inte tar ansvar för VA-systemet är fastighetsägare själva ansvariga.

De olika moment som krävs för att tillhandahålla vattentjänster – från uttag av yt- eller grundvatten till utsläpp av renat avloppsvatten – regleras av en mängd olika lagar, bland annat miljöbalken, plan- och bygglagen samt livsmedelslagen med följdföreskrifter. EU-lagar spelar också en allt större roll.

Svenskt Vatten är branschorganisation för kommunernas va-organisationer – landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag. Medlemmarna består av kommuner, kommunala bolag och kommunalförbund inom vattentjänsternas område. Privata företag har möjlighet att bli företagspartners till Svenskt Vatten för att stötta utvecklingsarbetet och ta del av olika förmåner.

Källa: Svenskt Vatten, Lagen om allmänna vattentjänster

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Inrikes

Kommunernas underhållsskuld för VA-systemen ökar

Olle Felten
loadingVattenhantering är en komplex och omfattande verksamhet – från produktion av dricksvatten, till avloppshantering, rening och mycket mer. Foto: Joakim Sjöholm, Tekniska verken, Linköping
Vattenhantering är en komplex och omfattande verksamhet – från produktion av dricksvatten, till avloppshantering, rening och mycket mer. Foto: Joakim Sjöholm, Tekniska verken, Linköping

Underhållsglappet i kommunernas VA-system har debatterats relativt flitigt av en lång rad aktörer under flera decennier. Oberoende analytiker konstaterar dock att glappet mellan behov och faktiska insatser ökar.

SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, pekar på den växande underhållsskulden och behoven av investeringar i VA-systemen runt om i landet i sin senaste upplaga av ”Ekonomirapporten”, som publicerades den 26 maj i år. Man menar att kommunerna skulle behöva satsa betydligt mer på planerat underhåll och reinvesteringar än vad som görs. Rapporten lyfter också fram civilförsvaret, som kommunerna ansvarar för – en fråga som aktualiserats av de senaste årens geopolitiska turbulens. Även i det sammanhanget pekas VA-systemen ut som en central fråga som generellt sett inte har getts tillräckligt stort utrymme i den kommunala ekonomin.

SKR väljer dock att inte gå på djupet i frågan om ”VA-skulden” och dess faktiska omfattning i sin ekonomirapport. Det har inte heller gått att få fram någon mer utförlig analys från SKR om hur man bedömer behovet av investeringar i VA-systemen för att kunna beta av det eftersatta underhållet. Att problemet finns är dock alla överens om.

Vatten – reglering och samverkan

I Sverige har det sedan 1950-talet funnits krav på att allmänna vattentjänster ska ombesörjas i ett större sammanhang vid behov. I praktiken innebär det att kommunerna ansvarar för VA-systemet inom stadsplanerade områden. Där kommunen inte tar ansvar för VA-systemet är fastighetsägare själva ansvariga.

De olika moment som krävs för att tillhandahålla vattentjänster – från uttag av yt- eller grundvatten till utsläpp av renat avloppsvatten – regleras av en mängd olika lagar, bland annat miljöbalken, plan- och bygglagen samt livsmedelslagen med följdföreskrifter. EU-lagar spelar också en allt större roll.

Svenskt Vatten är branschorganisation för kommunernas va-organisationer – landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag. Medlemmarna består av kommuner, kommunala bolag och kommunalförbund inom vattentjänsternas område. Privata företag har möjlighet att bli företagspartners till Svenskt Vatten för att stötta utvecklingsarbetet och ta del av olika förmåner.

Källa: Svenskt Vatten, Lagen om allmänna vattentjänster

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025