EU:s klimatpolitik med mål på 90 procent mindre utsläpp till 2040 har blivit en symbol för polarisering. Tyskland har svårt att uppnå målen och massiva lantbruksprotester har lamslagit trafiken. Det handlar både om bränslepriser och EU:s direktiv om en generell minskning av livsmedelsproduktionen. Högerextremismen som stödjer bönderna framställs som största hotet mot demokratin.
Det nya året 2024 inleds med stor oro globalt: krig, demonstrationer och strejker i sällan skådad omfattning. Stark polarisering är också ett genomgående drag, vilket försvagar demokratin i många länder. Tyskland med sin omvälvande närhistoria verkar vara särskilt drabbat. Hoten gäller polariseringen i samband med EU:s klimatpolitik med målet 90 procent mindre utsläpp till 2040. Detta är en politik som Tyskland har särskilt svårt att genomföra, efter nedlagda kärnkraftverk, import av gas och olja samt kolkraftverk som fortfarande levererar. EU har försiktigt fört fram kärnkraft som en möjlighet att bli av med fossila bränslen, men det är inget som Tyskland bejakar.
Massiva lantbruksprotester har lamslagit tysk trafik. Tyskland pumpar in miljarder i den egna industrin, och subventionerad el för industrin har diskuterats. Tillsammans med EU-direktiv för global handel, och generell minskning av livsmedelsproduktion, har tyska, belgiska och holländska samt polska bönder reagerat med synliga storskaliga demonstrationer. Ursula von der Leyen påpekar att förslagen har blivit en symbol för ökad polarisering, och enligt min mening även en försvagning av demokratin inom EU och dess medlemsländer. Dessutom krockar en omställning av lantbruket, bort från överproduktion, med principen om nationell självförsörjning med livsmedel i krissituationer.
