Den 9 till 10 juli 1790 besegrade Sverige Ryssland i det andra slaget vid Svensksund. Detta var också ett av de sista tillfällena när galärer – mindre, lättgående fartyg – användes i ett sjöslag. Segern mot Ryssland höjde för en kort tid Gustav III:s anseende, och han hyllades som en hjälte vid hemkomsten.
Under det sena 1700-talet hade Sverige som stormakt kollapsat. Detta på grund av det stora nordiska kriget som pågick mellan 1700 och 1721, med förlust av flera territorier som följd. Resultatet blev att Sverige befann sig i en underordnad position gentemot sina rivaler, och då i synnerhet Ryssland.
Gustav III kunde inte acceptera detta, och i en tid som i Europa präglades av maktpolitiska spänningar och stora omvälvningar, beslutade han att starta ett krig mot Ryssland. Ambitionen att stärka både monarkin och Sveriges ära stack i ögonen på andra regenter, vars underlydande hämtade sin inspiration bland annat från samtida enväldiga regenter på det europeiska fastlandet. Kungen hoppades också kunna ena den inrikespolitiskt splittrade nationen genom att skapa ett yttre hot. Där passade just Ryssland bra, inte minst för att landet under Katarina II:s regeringstid var den främsta geopolitiska rivalen i Östersjöområdet.
