Socialdemokraterna säger sig arbeta för en kunskapsskola, men skolpolitiken styrdes av politiska strategier. Det visade sig tydligt när förra S-regeringen tillsatte en utredning om behörighet på lärarutbildningen. Det blev ett tydligt nej till kravet på höjd kunskapsnivå för lärarstudenter.

Skickliga lärare är den viktigaste faktorn för en skolas framgång. Det är det resultat den amerikanske utbildningsekonomen Eric Hanushek, som anses vara världens främste expert på området, har kommit fram till. Exempelvis i artikeln ”The Economic Value of Higher Teacher Quality” från 2010 visar han att en bra lärare inte bara höjer sina elevers kunskaper utan också elevernas livsinkomst och landets bruttonationalprodukt. Svaga lärare sänker elevernas och landets nivå. Om USA kunde få de 5–7 procent av lärarkåren som har lägst elevresultat att byta yrke och i stället sätta in medelbra lärare skulle USA:s ekonomi stärkas svindlande mycket.

Den borgliga regeringen har uttalat att de vill förbättra svenska skolan. Då är lärarkvaliteten en viktig faktor, och det har tillsatts en ny utredning om lärarutbildning. Det finns dock redan en utredning från 2021 som den socialdemokratiska regeringen beställde av Universitets- och högskolerådet om vad som skulle hända om betygskravet för blivande ämneslärare i undervisningsämnet höjdes från E till C. Få läste nog de 50 sidorna 2021, eftersom titeln inte är någon kioskvältare: ”Uppdrag att utreda konsekvenserna av krav på betyg C i undervisningsämnena som särskild behörighet till ämneslärarutbildningen.” Utredningen säger mycket om Socialdemokraternas inställning till kunskap i skolan. Huvudfrågan gäller alltså: bör blivande ämneslärare för högstadiet och gymnasiet ha mer än det lägsta betyget från gymnasiet, ett E, i det valda undervisningsämnet? En fråga som inte ställs i utredningen är varför någon skulle vilja bli lärare i ett ämne som personen är svag i och varför andra skulle vilja ha den personen som lärare.