loading

Andreas Norlén tillträdde posten som riksdagens talman efter valet 2018. Han har nu omvalts på ytterligare fyra år. Foto: Frankie Fouganthin/Creative Commons
Andreas Norlén tillträdde posten som riksdagens talman efter valet 2018. Han har nu omvalts på ytterligare fyra år. Foto: Frankie Fouganthin/Creative Commons
Inrikes

Riksdagens talman har landets högsta valbara befattning

Camilla Johansson

Riksdagens talman har stått i uppmärksamhetens centrum oftare än vanligt under den mandatperiod som fick sitt slut i och med valet den 11 september. Men vad talmannens roll inbegriper är kanske inte så känt.

Att talmannen kan bjuda ledamöterna på kakor fick vi inte minst veta under talmansrundorna efter valet 2018.

Det har dock sagts att under de talmansrundor som följde på årets val så blev det inga kakor. Talman Andreas Norlén ska ha tyckt att de fick för stort utrymme i pressen.

Riksdagens talmän

Att ha en talman i Sveriges riksdag är något som går tillbaka till ståndsriksdagen då adeln, prästerskapet, borgarskapet och bondeståndet hade sina egna talmän. 

Benämningen talman användes första gången 1689 då bondeståndets företrädare Gudmund Jonsson i Bjärke använde just den titeln när han skrev under det årets riksdagsbeslut. 

Traditionellt kommer talmannen från det största riksdagspartiet, vanligen ett parti i regeringsposition. 

Under tvåkammarriksdagen 1866 till 1970 fanns det två talmän. Under den borgerliga regeringen 1976–1982 var dock talmännen socialdemokratiska.

Förklaringen var att statsminister Thorbjörn Fälldin inte ville avlägsna den populäre socialdemokratiske talmannen Henry Allard. 

Henry Allard är också den talman som i praktiken suttit längst, då han från 1969 till 1970 var talman i riksdagens andra kammare och 1971 till 1979 i enkammarriksdagen. 

Det krav som finns är att talmannen sitter i riksdagen.

Endast två kvinnor har varit talmän, Ingegerd Troedsson, moderat, och Birgitta Dahl, socialdemokrat.

Källa: riksdagen.se

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading

Andreas Norlén tillträdde posten som riksdagens talman efter valet 2018. Han har nu omvalts på ytterligare fyra år. Foto: Frankie Fouganthin/Creative Commons
Andreas Norlén tillträdde posten som riksdagens talman efter valet 2018. Han har nu omvalts på ytterligare fyra år. Foto: Frankie Fouganthin/Creative Commons
Inrikes

Riksdagens talman har landets högsta valbara befattning

Camilla Johansson

Riksdagens talman har stått i uppmärksamhetens centrum oftare än vanligt under den mandatperiod som fick sitt slut i och med valet den 11 september. Men vad talmannens roll inbegriper är kanske inte så känt.

Att talmannen kan bjuda ledamöterna på kakor fick vi inte minst veta under talmansrundorna efter valet 2018.

Det har dock sagts att under de talmansrundor som följde på årets val så blev det inga kakor. Talman Andreas Norlén ska ha tyckt att de fick för stort utrymme i pressen.

Riksdagens talmän

Att ha en talman i Sveriges riksdag är något som går tillbaka till ståndsriksdagen då adeln, prästerskapet, borgarskapet och bondeståndet hade sina egna talmän. 

Benämningen talman användes första gången 1689 då bondeståndets företrädare Gudmund Jonsson i Bjärke använde just den titeln när han skrev under det årets riksdagsbeslut. 

Traditionellt kommer talmannen från det största riksdagspartiet, vanligen ett parti i regeringsposition. 

Under tvåkammarriksdagen 1866 till 1970 fanns det två talmän. Under den borgerliga regeringen 1976–1982 var dock talmännen socialdemokratiska.

Förklaringen var att statsminister Thorbjörn Fälldin inte ville avlägsna den populäre socialdemokratiske talmannen Henry Allard. 

Henry Allard är också den talman som i praktiken suttit längst, då han från 1969 till 1970 var talman i riksdagens andra kammare och 1971 till 1979 i enkammarriksdagen. 

Det krav som finns är att talmannen sitter i riksdagen.

Endast två kvinnor har varit talmän, Ingegerd Troedsson, moderat, och Birgitta Dahl, socialdemokrat.

Källa: riksdagen.se

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024