loading
Inrikes

S-regeringens utnämning av höga chefer i staten får kritik

Malin Nordstrand

Otydlighet i lagen har öppnat för missbruk av regeringens makt att utse statens viktigaste chefer på myndigheter och förvaltningar. För att täppa till kryphålen krävs en reform av utnämningsmakten, menar experter.

Regeringens makt att tillsätta de högsta cheferna i staten, den så kallade utnämningsmakten, har diskuterats och kritiserats under många år. På senare tid har kritiken främst handlat om politiska tillsättningar där regeringen gett personer med bakgrund inom det egna partiet jobb som landshövdingar, ambassadörer och generaldirektörer på stora myndigheter.

Socialdemokraterna har fått särskilt hård kritik för detta ända sedan Göran Perssons tid som statsminister. Men även under de senaste två mandatperioderna har en mängd personer med S-politisk bakgrund fått höga poster på viktiga myndigheter.

Svenska myndighetschefer

– Myndigheter underställda regeringen leds i regel av en generaldirektör, ibland med särskild benämning såsom landshövding, överintendent eller rikspolischef. 

– Formella krav på medborgarskap, tidigare tjänstgöring eller utbildningsbakgrund för myndighetschefer finns inte i Sverige. Dessa chefer tillsätts av regeringen helt utan insyn från allmänheten. 

– Utnämningsmakten regleras i regeringsformen, kap. 12, § 5. Där står i andra stycket att ”Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet”.

– Från 2014-2020 tillsattes fler S-politiker som myndighetschefer än från alla andra partier tillsammans.

– Några exempel på generaldirektörer med S-politisk bakgrund tillsatta från 2014.

Carin Jämtin (Sida), Olivia Wigzell (Socialstyrelsen), Charlotte Svensson (Tullverket), Jonas Bjelfvenstam (Transportstyrelsen), Lena Nyberg (MUCF), Annelie Roswall Ljungren (Statskontoret), Anders Kessling (Delegationen mot segregation), Lena Ag (Jämställdhetsmyndigheten), Agneta Karlsson (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket), Dan Eliasson (tidigare Polisen, MSB), Joakim Sonnegård (tidigare Finanspolitiska rådet), Karin Röding (tidigare Universitets- och högskolerådet)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Inrikes

S-regeringens utnämning av höga chefer i staten får kritik

Malin Nordstrand

Otydlighet i lagen har öppnat för missbruk av regeringens makt att utse statens viktigaste chefer på myndigheter och förvaltningar. För att täppa till kryphålen krävs en reform av utnämningsmakten, menar experter.

Regeringens makt att tillsätta de högsta cheferna i staten, den så kallade utnämningsmakten, har diskuterats och kritiserats under många år. På senare tid har kritiken främst handlat om politiska tillsättningar där regeringen gett personer med bakgrund inom det egna partiet jobb som landshövdingar, ambassadörer och generaldirektörer på stora myndigheter.

Socialdemokraterna har fått särskilt hård kritik för detta ända sedan Göran Perssons tid som statsminister. Men även under de senaste två mandatperioderna har en mängd personer med S-politisk bakgrund fått höga poster på viktiga myndigheter.

Svenska myndighetschefer

– Myndigheter underställda regeringen leds i regel av en generaldirektör, ibland med särskild benämning såsom landshövding, överintendent eller rikspolischef. 

– Formella krav på medborgarskap, tidigare tjänstgöring eller utbildningsbakgrund för myndighetschefer finns inte i Sverige. Dessa chefer tillsätts av regeringen helt utan insyn från allmänheten. 

– Utnämningsmakten regleras i regeringsformen, kap. 12, § 5. Där står i andra stycket att ”Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet”.

– Från 2014-2020 tillsattes fler S-politiker som myndighetschefer än från alla andra partier tillsammans.

– Några exempel på generaldirektörer med S-politisk bakgrund tillsatta från 2014.

Carin Jämtin (Sida), Olivia Wigzell (Socialstyrelsen), Charlotte Svensson (Tullverket), Jonas Bjelfvenstam (Transportstyrelsen), Lena Nyberg (MUCF), Annelie Roswall Ljungren (Statskontoret), Anders Kessling (Delegationen mot segregation), Lena Ag (Jämställdhetsmyndigheten), Agneta Karlsson (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket), Dan Eliasson (tidigare Polisen, MSB), Joakim Sonnegård (tidigare Finanspolitiska rådet), Karin Röding (tidigare Universitets- och högskolerådet)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024