Regeringens hantering av vindkraft till havs får kritik

Just nu ligger flera ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft och väntar på regeringens beslut. Samtidigt som oppositionen är kritisk till att tillstånden inte kommer tillräckligt fort, anser andra att samtliga ansökningar bör avslås.

Att elkrisen i kombination med Sveriges omställning till ett fossilfritt samhälle snabbt kräver ny elproduktion är politikerna överens om. Däremot finns vissa meningsskiljaktigheter om vilken slags produktion som ska byggas, hur mycket och vilka aspekter man behöver ta hänsyn till innan beslut kan tas.

Regeringen arbetar målmedvetet för att effektivisera tillståndsprocesserna samtidigt som vi fortsatt ska ha höga miljökrav.

– Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister

Regeringen har hittills främst talat om att underlätta för kärnkraften, som man menar har diskriminerats under många år av ett flertal partier, vilket lett till en brist på planerbar el. Samtidigt pågår även arbete för att få havsbaserad vindkraft på plats.

I en debatt i riksdagen pekar Centerpartiets Christofer Bergenblock på att Sverige behöver fördubbla elproduktionen inom de närmaste 15 åren, men att regeringen inte tagit tillräckliga initiativ till att snabba på tillståndsprocesserna för utbyggnaden av vindkraft. Detta trots att möjligheterna nu finns.

– Bara längs med Hallandskusten, där jag kommer ifrån, finns det ansökningar om tre havsbaserade vindkraftsparker med en sammanlagd kapacitet på 14–15 terawattimmar, säger han och tillägger:

– Jag vet att allt detta inte kommer att kunna realiseras, men å andra sidan har fler intressenter redan anmält intresse för att komma in med nya ansökningar.

I dagsläget väntar ett tiotal vindkraftsanläggningar runt Sveriges kuster på att länsstyrelsernas utredningar ska bli klara och/eller att regeringen ska ta beslut om byggnation. Längs västkusten finns fem anläggningar om totalt 275 verk: fyra utanför Skånes kust med totalt 594 verk och ett söder om Gotland med 370 verk. Samtliga verk har en höjd på upp till 350 meter.

Att ändra de ekonomiska förutsättningarna från en dag till nästa är både oansvarigt och osmart …

– Christofer Bergenblock (C), riksdagsledamot

Christofer Bergenblock menar att regeringen har lagt ett ensidigt fokus på kärnkraften. Dels genom att man skapat ett snabbspår för tillståndsprocessen, dels genom att frångå planen att Svenska kraftnät skulle stå för anslutningarna till den havsbaserade vindkraften.

– Att ändra de ekonomiska förutsättningarna från en dag till nästa är både oansvarigt och osmart därför att det kan leda till att företag drar sig för att göra de nödvändiga investeringar som behövs, eller att man inte får in nya aktörer som genomför utbyggnad av den havsbaserade vindkraften, säger han.

Enligt klimat och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), som deltog i debatten, har regeringen som högsta prioritet att förbättra förutsättningarna för fossilfria kraftslag. Hon menar att vindkraften har en viktig plats i energimixen, men att man behöver ta hänsyn till flera olika aspekter innan man bygger vindkraft, både på land och till havs.

– Det handlar om att pröva bland annat motstridiga intressen, bästa möjliga teknik och den miljöpåverkan som kan bli aktuell i varje enskilt fall, säger hon och pekar på att man måste ta hänsyn till exempelvis yrkesfisket, naturvård, försvar, kulturmiljö och sjöfart.

– Regeringen arbetar målmedvetet för att effektivisera tillståndsprocesserna samtidigt som vi fortsatt ska ha höga miljökrav.

En ny utredning kommer att tillsättas för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken. I slutet av februari väntas också Havs- och vattenmyndigheten och Statens energimyndighet redovisa möjliga åtgärder för samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård.

Hon menar vidare att alla energislag måste ha samma förutsättningar med lika villkor.

– På samma sätt som man kräver att de som ska bygga kärnkraft i Sverige ska ta enorma investeringsbeslut och våga göra det, behöver man kräva att även de som bygger vindkraft ska fatta dessa beslut på en jämn spelplan, säger hon och fortsätter:

– Då innebär det att man bär alla kostnader och att inte staten betalar för kabeln.

Christofer Bergenblock är medveten om att havsbaserad vindkraft innebär komplexa frågor och svåra beslut. Samtidigt påpekar han att när det gäller anläggningarna i Kattegatt har regeringen redan fått de underlag som krävs och länsstyrelsen har sagt ja.

– Självklart ska regeringen sätta sig in i detta för att kunna fatta ett beslut, men det ska inte behöva ta år att göra det, det ska på sin höjd behöva ta ett par månader, säger han.

Ove Björklund, ordförande i Föreningen God Livsmiljö Hylte, som finns i Halland och är ansluten till riksorganisationen Motvind Sverige, är däremot starkt kritisk till att placera vindkraft i havet utanför Hallandskusten.

De här uttorkningseffekterna är direkt ödesdigra för södra Sverige.

– Ove Björklund, ordförande i Föreningen God Livsmiljö Hylte

Han anser att länsstyrelsen inte har beaktat alla konsekvenser detta kan få för såväl människor och djur som för miljön, både på land och i havet.
Bland annat nämner han infraljud, hinderbelysning och plastföroreningar från rotorbladen, vilka samtliga allvarligt påverkar människor och djur ända ner på cellnivå.

– Varje verk släpper till exempel ifrån sig 50–60 kilo nanopartiklar per år, som bland annat innehåller PFAS-ämnen och andra gifter som är både cancerframkallande och fertilitetsnedsättande, säger han.

En av de allvarligaste konsekvenserna han ser med havsbaserad vindkraft är risken för torka på land till följd av minskad nederbörd. 

– När man smäller upp verk som är över 300 meter blir det som en ny bergskedja utanför kusten. Det finns vetenskapliga bevis på att fuktig luft går upp 500–600 meter och kyls ner, så vattnet hamnar i havet och man får torka på land, säger Björklund och tillägger:

– De här uttorkningseffekterna är direkt ödesdigra för södra Sverige.

Han pekar på forskning från Danmarks meteorologiska institut (DMI) som har visat på att stora vindkraftsanläggningar har en inverkan på vindhastighet, nederbörd och temperatur.

Den danske chefen för Nationellt centrum för klimatforskning vid DMI, professor Eigil Kaas, sade redan förra våren till danska TV2 Vejret att stora havsbaserade vindkraftverk kan påverka vädret på land.

– När det sker en massiv utbyggnad av vindkraftverk i både Nordsjön och Östersjön kan det påverka vädret tusentals kilometer bort, sade han och tillade att effekten av vindkraftanläggningarna i Nordsjön skulle kunna leda till mindre nederbörd, inte bara i Danmark, utan så långt bort som i Östeuropa och Ryssland.

Förklaringen är att atmosfären uppfattar de stora havsbaserade vindkraftverken som ett landområde. När lågtryck och fronter rör sig in över land avtar de i styrka, vilket innebär att regnet faller tidigare än annars.

Hittills har dock lite forskning gjorts på området, så exakt hur stor påverkan blir vet man inte. Men enligt Eigil Kaas samarbetar DMI med bland annat det nederländska meteorologiska institutet för att få mer kunskap i frågan. 

– Jag är en stark anhängare av vindkraftverk, men samtidigt tycker jag att det är viktigt att studera effekterna, sade han.

En annan viktig aspekt, enligt Ove Björklund, är att det saknas laglig grund för att godkänna dessa anläggningar då man inte följer EU-kommissionens handlingsplan för korrekt implementering av Århuskonventionens artikel 7, som gäller allmänhetens medverkan. Alla medlemsstater är ålagda att redovisa strategiska planer för förnybar energi och klimat till kommissionen senast den 30 juni 2023.

– Det har man inte alls gjort, vilket kan tolkas som att man vill undanhålla besvärande vetenskapliga evidens. Jag tycker inte att det finns någon grund att uppdra någonting innan man presenterar de här riskerna som finns, och innan man har utrett de här torkeffekterna.

– För Halland gäller dessutom miljöbalken, paragraf 4:2 som tydligt anger att kustområdet i Halland, Kullaberg och Hallandsåsen med angränsande kustområden är reserverat för turismens och friluftslivets intressen, vilket särskilt ska beaktas när man bedömer om man ska tillåta exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Och det här kan bara ändras genom riksdagsbeslut, säger han.

Kontakta journalisten: [email protected]