Det framväxande parallellsamhälle i Sverige där det råder kriminalitet och utsatthet kan bidra till att våldsbejakande nätverk kan frodas, skriver terrorexperten Magnus Sandelin i en ny rapport.
”Sverige har under många år utgjort en attraktiv bas för islamistiska terrornätverk”, skriver han.
Han tar upp terrordådet på Drottninggatan förra året som exempel. Fem personer dog när Rakhmat Akilov körde på dem med en lastbil.
”Han var inspirerad av IS ideologi och uppmaningar om att begå den här typen av attentat i väst, och passar därför väl in i det mönster som präglat de senaste årens jihadistiska terrordåd i Europa, där mer eller mindre autonoma celler och aktivister agerat”, skriver Sandelin.
Akilov sökte uppehållstillstånd i Sverige 2014 men fick avslag av Migrationsverket, och man beslutade om utvisning och överlämnade därefter ärendet till polisen. Men Akilov hann gå under jorden innan polisen kunde utvisa honom.
Sandelin nämner också att polisen ”har tusentals liknande utvisningsärenden på sitt bord, och antalet väntas öka”. Enligt honom leder en sådan utveckling till kriminalitet och svart ekonomi, men framför allt finns det i sådana miljöer en grogrund för att extremism kan växa fram.
Sofie Löwenmark skriver i en ledare i Expressen att mycket fokus har varit på nazistdemonstrationer samtidigt som rekrytering till extremistiska och jihadistiska nätverk har ”kunna fortgå utan nämnvärt medialt eller politiskt intresse i Sverige”.
Sandelin skriver också att Säkerhetspolisen i juli förra året har cirka 2 000 jihadister eller extremistiska personer under uppsikt jämfört för sju år sedan då antalet var knappt 200.
Europol har slagit fast att närmandet mellan våldsbejakande islamistiska miljöer och kriminell brottslighet är något som har blivit allt vanligare. IS-terroristerna i Paris 2015 hade förmodligen kopplingar till kriminella nätverk.
Det betyder också att den organiserade brottsligheten kan hjälpa terroristerna med kontakter, vapen, pengar och transporter. Med andra ord kan detta ”ha en avgörande betydelse för att terrorattentat ska äga rum”, skriver Sandelin.
Rekrytering på internet och sociala medier – där IS letat efter potentiella jihadister – är också vanligt förekommande.
Han skriver också att det har tagit lång tid att lyfta fram problematiken kring våldsbejakande islamistisk radikalisering. Tidigare menade han att man anklagades för att ha dunkla syften, vilket också har gjort att man har fördröjt den viktiga diskussionen och därmed försämrat Sveriges beredskap mot terrorismen.
”Den islamiska terrorstaten må ha fallit. Men på svenska gator och torg fortgår rekryteringen till dess mörka ideologi”, skriver Sofie Löwenmark.
Cirka 300 jihadister i Sverige åkte ner till Syrien för att ansluta sig till Islamiska staten.
Rapporten, ”Vad vet vi om islamistiska terrornätverk i Sverige?”, publicerades den 15 maj och diskuterades samma dag på ett seminarium som tankesmedjan Timbro höll i.
