"Kömiljarder minskar inte vårdköerna"

Arbetsmiljön är roten till mycket av problemen med vårdköer enligt flera läkare och experter. Arkivbild. Foto: Leif R Jansson/TT


En tandlös vårdgaranti och tillfälliga satsningar som leder fel. Från vården har man tröttnat på politikernas löften och vill se andra lösningar för att minska patienternas väntetider.

Omkring 183 000 personer väntar på en operation eller annan vårdinsats varje månad enligt aktuella siffror ån Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Det är 25 000 fler än förra året och vårdköerna i Sverige växer.

– Vårdköer har varit ett problem sedan 1960-talet. De åtgärder som vidtagits har inte gjort det bättre utan köerna växer i stället, säger Gunilla Gunnarsson, som har utrett tillgängligheten i vården.

Att minska vårdköerna lyfts som en viktig fråga av de flesta riksdagspartier. Men hur gör man det på bästa sätt? Enligt Gunilla Gunnarsson har inte en lagstadgad vårdgaranti, det vill säga att patienten ska få vård inom en viss tid, eller tillfälliga insatser som kömiljarder räckt.

– Ett problem är att vi har lagstadgad vårdgaranti som regionerna inte lever upp till. Trots det fortsätter pengar att komma till regionerna efter statens överenskommelser med SKR.

Väntetid för en av de vanligaste höftprotesoperationerna (artros). Skillnaden är stor i regionerna och de som väntar länge syns inte alltid i statistiken. Siffrorna från Svenskt perioperativt register visar tiden från att operationen beslutas tills dess att den faktisk blir av. Foto: Anders Humlebo/TT

I maj lämnade Gunilla Gunnarsson över Tillgänglighetsdelegationens slutbetänkande till socialminister Lena Hallengren (S).

– Staten och regionerna måste bestämma sig för att tillgänglighet till vård är prioriterat, det går inte att ha hundratusentals personer i kö för vård. Det ska finnas regionala handlingsplaner, staten måste vässa sin uppföljning och det behövs en aktiv dialog mellan varje region och staten där de ser varandra i ögonen, säger hon.

Vad menas då med vårdkö? Här finns det också olika meningar och olika sätt att redovisa. Ett mått är tid från beslut om en operation eller annan behandling, tills dess att den genomförs. Från SKR redovisas dessa som hur många procent som fått sin åtgärd inom ramen för vårdgarantin. Men det är svårt att veta hur länge de som väntar längre än tre månader faktiskt väntar.

– Om 46 procent får sin operation inom vårdgarantin så finns det de som väntar ett år eller kanske tre. Det är alldeles för lite fokus på den gruppen i diskussionen, säger Bengt Cederlund, överläkare inom anestesi och intensivvård på Södertälje sjukhus.

Han är också registerhållare för Svenskt periooperativt register (Spor) som samlar nationell data för hur länge patienter behövt vänta innan de fått sin operation. Dessa visar på stora regionala skillnader. Bland annat för höftprotesoperation som är ett vanligt ingrepp.

– Vi ser att en hög andel patienter, ofta med tillstånd som inte är direkt livshotande men som kan ge kraftigt sänkt livskvalitet, får vänta oerhört länge i vissa regioner, säger han.

Just nu pågår en granskning hos Riksrevisionen som bland annat ska titta på vilken effekt statliga styrmedel som kömiljarder och vårdgarantier har haft. Den blir klar i april. Själv är Bengt Cederlund är kritisk mot punktinsatser för att korta operationsköerna.

– När det kommer extra pengar löser man det genom att bemanna upp med hyrpersonal till betydligt högre ersättningar än regionens anställda. Många gånger rekryteras de från grannregionerna. Det ger en kökapning på kort sikt men på längre blir det negativt för sjukvården, bland annat på grund av en hög personalomsättning.

Han vill stället se satsning på att vidareutbilda legitimerade sjuksköterskor inom operation och skapa bättre arbetsförhållandet för vårdpersonalen i stort. Brist på kompetens, framför allt på sjuksköterskor, är de flesta överens om är en avgörande faktor för vårdplatsbrist och i förlängningen vårdköer.

Akil Awad, intensivvårdsläkare på Södersjukhuset i Stockholm och en av initiativtagarna till Stockholms sjukvårdsupprop, är inne på samma linje.

– För oss i vården handlar det om att prioritera kärnverksamheten och skapa en arbetsmiljö som gör att läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal inte slutar, säger Akil Awad.

När man pratar om vårdköer finns det också väntan på att komma till vårdcentral. Att bygga ut den nära vården och öka tillgängligheten till allmänläkare lyfts ofta som ett sätt att minska behovet av sjukhusplatser.

Bland annat har den sammanlagda vårdtiden på sjukhus minskat med 35 procent sedan 1999, från 6,8 dagar till 4,7 dagar år 2020, något som bland annat förklaras av att färre drabbas av stroke och annat förebyggande arbete. Akil Awad tycker att en sådan satsning är bra men att det behövs mer vårdplatser i väntan på att det ger resultat.

– Bristen på vård- och intensivvårdsplatser är ett enormt problem och var det redan före pandemin. När det blir fullt hamnar vi i en "en in, en ut"-situation där vi tvingas till orimliga prioriteringar mellan patienter. Dels utsätts vi för en etisk stress men framför allt utsätts våra patienter för ökade risker.

Akil Awad trycker på att den dåliga arbetsmiljön är ett långvarigt problem som inte har någon quick fix.

– Det passar dåligt i det politiska klimat som är nu där man tävlar i snabba lösningar Punktinsatser med pengar för att korta operationsköer hjälper inte på sikt. Men det är så uttjatat att prata om det så folk har slutat lyssna, säger han.

Också från fackligt håll finns en trötthet. Elin Karlsson är ordförande i Sjukhusläkarföreningen som är en del av Läkarförbundet. Hon tycker att vårdgarantin är tandlös eftersom den inte leder till repressalier när den inte efterlevs.

– Nu inför valet blir det så mycket pajkastning. För att komma till rätta med vårdköerna krävs det tydliga uppdrag till regionerna om att detta är en prioriterad fråga. Tittar man på till exempel Danmark har de en lagstiftning om patientens rättigheter. Här har vi vårdgaranti som fungerar som ett riktmärke som regionerna inte följer, säger hon.

(TT)

 

Fakta

Tillgänglighet till vård

(TT)

Telefontillgänglighet i primärvård:

89% har fått kontakt samma dag våren 2022

Medicinsk bedömning i primärvård:

88% har fått medicinsk bedömning inom tre dagar av legitimerad personal juli 2022

Första besök i specialiserad vård:

65% har väntat 90 dagar eller kortare juli 2022

Operation/åtgärd i specialiserad vård:

54% har efter beslut om behandling väntat 90 dagar eller kortare juli 2022

Källa: Sveriges Kommuner och Regioner