loadingSkadad betongflytbrygga med exponerad cellplast som riskerar att läcka ut i vattnet. Foto: Christer Ulfvengren
Skadad betongflytbrygga med exponerad cellplast som riskerar att läcka ut i vattnet. Foto: Christer Ulfvengren
Inrikes

Gamla betongbryggor sannolikt kommande miljöproblem

Glenn Mattsing
Publicerad 2023-03-30

Ingen vill betala för destruering av gamla flytbryggor, och återvinning är det inte tal om. En entreprenör tror att bättre upphandlingar kan förbättra situationen.


När båtlivet fick ett uppsving under 1970-talet växte efterfrågan på fritidsbåtar, men också på bryggor. Dessa finns kvar i våra vatten, men de sjunger på sista versen.

Sedan några år tillbaka kan uttjänta båtar skrotas hos Båtretur med ett skrotningsbidrag från Havs- och vattenmyndigheten. Bryggor däremot har flutit under radarn, trots att Havsmiljöinstitutet uppskattar antalet bryggor i Sverige till nästan 110 000.

Betongflytbryggor

En stor del av Sveriges nästan 110 000 bryggor är flytbryggor byggda av betong med en kärna av cellplast. Ovanpå monteras ofta trädäck. Betongen är armerad med stål vilket gör att flytkroppen består av tre olika komponenter.

Betongflytbryggans popularitet beror bland annat på dess höga deplacement – den höga vikten från betongen – vilket gör flytkroppen stabil, speciellt i hårda väder.

Att destruera stora betongflytkroppar med tre olika material är kostsamt. Därför hamnar de i stället i deponi, alternativt säljs vidare som ett sätt att slippa destrueringskostnader.

En gammal och vattensjuk betongflytbrygga kan väga nästan dubbelt så mycket som den gjorde som ny, vilket försvårar hanteringen när den ska lyftas med kran.

Läs mer

Mest lästa

loadingSkadad betongflytbrygga med exponerad cellplast som riskerar att läcka ut i vattnet. Foto: Christer Ulfvengren
Skadad betongflytbrygga med exponerad cellplast som riskerar att läcka ut i vattnet. Foto: Christer Ulfvengren
Inrikes

Gamla betongbryggor sannolikt kommande miljöproblem

Glenn Mattsing
Publicerad 2023-03-30

Ingen vill betala för destruering av gamla flytbryggor, och återvinning är det inte tal om. En entreprenör tror att bättre upphandlingar kan förbättra situationen.


När båtlivet fick ett uppsving under 1970-talet växte efterfrågan på fritidsbåtar, men också på bryggor. Dessa finns kvar i våra vatten, men de sjunger på sista versen.

Sedan några år tillbaka kan uttjänta båtar skrotas hos Båtretur med ett skrotningsbidrag från Havs- och vattenmyndigheten. Bryggor däremot har flutit under radarn, trots att Havsmiljöinstitutet uppskattar antalet bryggor i Sverige till nästan 110 000.

Betongflytbryggor

En stor del av Sveriges nästan 110 000 bryggor är flytbryggor byggda av betong med en kärna av cellplast. Ovanpå monteras ofta trädäck. Betongen är armerad med stål vilket gör att flytkroppen består av tre olika komponenter.

Betongflytbryggans popularitet beror bland annat på dess höga deplacement – den höga vikten från betongen – vilket gör flytkroppen stabil, speciellt i hårda väder.

Att destruera stora betongflytkroppar med tre olika material är kostsamt. Därför hamnar de i stället i deponi, alternativt säljs vidare som ett sätt att slippa destrueringskostnader.

En gammal och vattensjuk betongflytbrygga kan väga nästan dubbelt så mycket som den gjorde som ny, vilket försvårar hanteringen när den ska lyftas med kran.

Rekommenderat