Vikingarna var ett av de skickligaste folken i forntiden på att navigera, med vidsträckta expeditioner och legender som fångar vår fantasi än i dag. Här berättar vi om några artefakter som kastar ljus över deras äventyr, samtidigt som frågor väcks som skapar ännu mer mystik kring detta folk.

Solsten av kalkspat?

Solstenen omtalades i en forntida vikingaberättelse. Stenen sades göra det möjligt för sjöfarare att hitta solens position med stor precision under molniga dagar.

2002 hittades en bit isländsk kalkspat i ett skeppsvrak från 1500-talet på botten av engelska kanalen. Stenen hittades inte alltför långt ifrån andra navigeringsverktyg. I en artikel som publicerades i tidskriften Proceedings of the Royal Society A hävdade ett forskningsteam, under ledning av forskare vid universitetet i Rennes i Frankrike, att den här kalkspaten skulle kunna vara den legendariska solstenen.

Isländsk kalkspat kan bryta ljusstrålar på ett sådant sätt att positionen för ljuskällan kan lokaliseras med stor noggrannhet.

Eftersom isländsk kalkspat inte har upptäckts på gravplatser eller på andra skeppsvrak har en del nordiska experter varit skeptiska till att detta verkligen var en solsten. Det finns heller inte många referenser till solstenen i forntida berättelser. En sådan referens finns i sagan om St Olof. Olof sägs ha använt en solsten för att hitta solen en snöig dag.

Albert Le Floch vid University of Rennes säger till CBS News att anledningen till att kristallerna inte har hittats bland artefakter från vikingar förmodligen är att de brutits ned. De är känsliga för salt, värme och andra faktorer.

Kensingtonstenen – bevis på tidiga vikingaexpeditioner till Amerika?

1898 sade den svenskamerikanske bonden Olof Öhman att han på sin mark i Minnesota upptäckte en stenplatta med inskriptioner av vikingarunor. Inskriptionerna berättade om en expedition år 1362 som slutade med att tio personer dog i händerna på amerikansk ursprungsbefolkning.

En översättning av runorna säger: ”8 götar och 22 norrmän på upptäcktsfärd från Vinland i väst. Vi hade läger vid två skjul en dags resa norr från denna sten. Vi var och fiskade en dag. Efter vi kom hem fann vi tio män röda av blod och döda AVM [Ave Maria] Fräls från ondska!”

Även om man känner till att vikingarna nådde det som nu är norra Kanada så tidigt som år 1000 e Kr så skulle den här runstenen vara bevis för att europeiska expeditioner längre söderut skedde tidigare än då Christopher Columbus anlände till den Nya världen.

I en artikel från 2004 i Seattle Star Tribune förklaras varför stenens äkthet har ifrågasatts. Dokument skrivna 1885 av en svensk skräddare vid namn Edward Larsson avslöjade den hemliga användningen av en form av runor bland handelsmän. Vissa runor som används i Larssons dokument motsvarar dem på stenen, enligt svenska språkvetare som citeras av Tribune. De menar att runorna inte existerade på 1300-talet utan kommer från denna mer moderna kod.

Michael Michlovic, professor i antropologi vid institutionen för antropologi, Minnesota State University, sade till Tribune: ”Min åsikt är att detta än en gång avslöjar Kensingtonrunstenen … Dessa nya bevis är verkligen förödande.”

Geologen Scott Wolter är å andra sidan fortfarande övertygad om att stenen är äkta. Han säger att vittringen av stenen innebär att den är mycket äldre, att den inte kan ha skapats under senare delen av 1800-talet.

Ulfberht – ett svärd så avancerat att det är magiskt

Vikingasvärdet Ulfberht tillverkades av så ren metall att det förbryllat arkeologerna. Man har trott att tekniken att smida sådan metall inte uppfanns förrän 800 år senare, under den industriella revolutionen.

Omkring 170 Ulfberhtsvärd har hittats, daterade till 800-1000 e Kr. En dokumentär från NOVA, National Geographic med titeln ”Secrets of the Viking Sword”, som sändes första gången 2012, granskade det gåtfulla svärdets metallurgiska sammansättning.

Den moderne smeden Richard Furrer från Wisconsin talade med NOVA om svårigheterna med att tillverka ett sådant svärd. Furrer beskrivs i dokumentären som en av få människor som har den kunskap som krävs för att återskapa ett Ulfberhtsvärd.

Han kommenterade hur tillverkarna av Ulfberhtsvärden måste ha ansetts besitta magiska krafter. ”Att kunna tillverka ett vapen från jord är något ganska mäktigt. Men att tillverka ett vapen som kunde böjas utan att gå sönder, förbli så vasst och väga så lite måste ha betraktats som övernaturligt", sade han.

När Furrer skulle skapa ett liknande svärd använde han sig av tekniker från medeltiden, och det krävdes flera dagars noggrannt arbete.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.