En harmonisk kultur skapar välstånd: Sampo smides
"Sampo smides" av Akseli Gallen-Kallela 1893, detalj. Olja på duk, 200 x 152 cm. Ateneum, Helsingfors. (Public Domain)


Sampo omtalas i Finlands nationalepos Kalevala som har sitt ursprung i en uråldrig, muntlig poesi- och sångtradition. Den mäktiga och mystiska manicken Sampo, som var försedd med en färgrik kupa och tre kvarnar, producerade oändligt med välstånd. Ingen vet emellertid exakt vad Sampo var eller hur den såg ut, bortsett från denna kortfattade beskrivning.

Historien om Sampo börjar med barden Väinämöinen, ett helgon gammalt som jorden själv. Väinämöinen spolades upp på det onda landet Pohjolas kust. Pohjola var motsatsen till hjältarnas land Kalevala, varifrån Väinämöinen kom  och varifrån det finska eposet fick sitt namn.

Pohjolas härskare, den onda häxan Louhi, hittade hjälten Väinämöinen på stranden och vårdade honom tills han återfick hälsan. Som tack ville Louhi ha en evig källa till rikedom – Sampo. Väinämöinen gick med på att hitta en Sampo åt henne, men han kände bara till en enda person som klarade att skapa något dylikt, den eviga mästersmeden Ilmarinen som hamrat himlavalvet.

Väinämöinen försökte övertala Ilmarinen att hjälpa honom men smeden hade inte för avsikt att hjälpa det onda landet Pohjola. För att få Ilmarinens hjälp kallade Väinämöinen på en storm som förde Ilmarinen till Pohjola.

Ilmarinen behandlades väl i Pohjola. Han erbjöds till och med Louhis vackra dotters hand i utbyte mot att han skapade Sampo. Han lockades därmed att utföra uppdraget. I sina första försök skapade Ilmarinen bara skadliga saker. Men efter att ha samlat ihop vinden att blåsa på elden lyckades han smida Sampo på tre dagar.

Ilmarinen färdigställde och presenterade Sampo för den upprymda Louhi som nu hade tillgång till oändliga rikedomar – säd, salt och guld. Hon låste in Sampo i ett berg. Färdig med sin uppgift gick Ilmarinen till Louhis dotter för att tacka ja till giftermålet, men hon vägrade.

Åren gick och Pohjola blomstrade, men Väinämöinen och Ilmarinen led. Trötta  på striderna de utkämpade beslöt de sig för att ta tillbaka Sampo. De värvade de hjälten Lemminkäinen, känd för sin skönhet, som hjälp på resan.

De avkrävde Louhi halva Sampos rikedom, annars skulle de ta den med våld. Louhi blev vansinnig och samlade sina mörka krafter till en strid.

Väinämöinen var emellertid en fantastisk musiker och sövde Louhis onda gunstlingar med musik. De tre hjältarna lyckades ta Sampo utan att någon märkte det. Men när de flydde till sjöss bad Lemminkäinen Väinämöinen att sjunga en segersång. Väinämöinen som tyckte det var för tidigt att fira vägrade att sjunga. Lemminkäinen kunde inte kontrollera sin upprymdhet och började själv att sjunga. Han sjöng så högt och falskt att han väckte Louhi och hennes onda krafter.

Louhi och hennes trupper följde efter de tre hjältarna ut på sjön för att ta tillbaka Sampo. I stridens hetta föll dock Sampo i sjön och gick förlorad för alltid.

"Sampo smides"

Finska konstnären Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) reste mycket. Han inspirerades främst av den franska realismen och symbolismen och implementerade dessa stilar i sitt måleri när han uttryckte sin kärlek för den egna kulturen genom illustrationerna till Kalevalas historier.

I Gallen-Kallelas oljemålning "Sampo smides" ses flertalet figurer jobba med att skapa Sampo i en skogsmiljö av dämpade bruna och gröna toner som kontrasteras av intensivt orange och gult.

"Sampo smides" av Akseli Gallen-Kallela 1893. Olja på duk, 200 x 152 cm. Ateneum, Helsingfors. (Public Domain)

I kompositionens förgrund ses två figurer till vänster och i mitten. De tittar in i en öppning som rymmer en eld. I förgrunden syns smedjeverktyg på en stubbe.

De två figurerna i tavlans centrum tittar intensivt på vad som förmodat är den ofärdiga Sampo, som förblir dold bakom en struktur av trä och sten. Även den andra figuren tittar intensivt in i elden och verkar använda en stor gren, möjligen för att justera Sampos placering i elden.

Dessa figurers blickar leder oss till den stående stocken till höger i kompositionen. Den stående stocken leder oss upp till den långa stocken på toppen av strukturen, vilken leder oss hela vägen tillbaka till ytterligare en grupp av figurer till vänster i kompositionen.

Dessa figurer uppe till vänster håller en annan stock som är bunden till en gren. Denna stock verkar styra blåsbälgen som blåser luft på elden och intensifierar hettan, hettan som krävs för att få Sampo att producera rikedomar.

En harmonisk kultur skapar välstånd

Det är intressant hur Sampo skapas och förloras: Den skapas med harmoni och förloras i disharmoni.

Gallen-Kallela avbildade de element som sammanförts för att skapa Sampo. För mycket eller för lite av något, som i fallet när Ilmarinen hade för lite luft och för låg värme i elden, får Sampo att producera skadliga saker istället för rikedomar.

Gallen-Kallela avbildar också människor som arbetar i harmoni med dessa naturelement. Häri, anser jag, ligger ursprunget till det oändliga välstånd som Sampo representerar. Oändlig rikedom kommer från att arbeta tillsammans och med naturen. Att gå till extremer och motarbeta varandra och mot naturen får motsatt resultat.

Kanske representerar de två figurerna i förgrunden Ilmarinen och Väinämöinen. Det är intressant att Väinämöinen förbättrar miljön med musik och Ilmarinen formar miljön med sin hammare, och att båda dessa karaktärer är nödvändiga när Sampo skapas.

Låt oss gräva lite djupare i vad detta kan betyda. Jag ser Väinämöinen som en representation av musik och Ilmarinen som en representation av visuell konst, som använder verktyg för att utforma sin skapelse. Representationerna av konst och musik skapar tillsammans Sampo, en källa till oändlig rikedom. Jag ser konst och musik som förkroppsligande av kultur, och kultur är det som harmoniserar en grupp av människor runt vissa idéer och trosuppfattningar. Det är alltså en harmonisk kultur som ger oändligt välstånd.

Men i vilket syfte frambringar kultur sina rikedomar? När kultur används till att främja ondska, som var fallet i Pohjola, blomstrar ondskan. Med andra ord, när kultur används för att uppmuntra och legitimera ondska kommer ondska att normaliseras och skada alla. Kultur kan utnyttjas av ondska. 

Hur försöker hjältarna ta tillbaka kulturen från Louhi, dess onda besittare? Först bjuder Väinämöinen och Ilmarinen in en tredje medlem i gruppen: Lemminkäinen som representerar skönhet. Så, nu har konsten och musiken skönheten till hjälp, och dessa tre representationer påbörjar resan att ta tillbaka kultur till Kalevala, hjältarnas land.

Det är intressant att de tre till en början kräver bara hälften av det välstånd som Sampo skapar av sin onda motsvarighet. Varför kräver de bara hälften? Kanske för att om ondskan var helt utan underhåll och försvann, kanske hjältarna skulle förlora rollerna som de som kämpar mot ondskan?

När ondskan inte hörsammar deras önskan söver de ned den. När ondskan sover kan kulturen – och dess oändliga rikedom – användas till goda ändamål. När kultur byggs på egenskaper som kommer med att vara en god och rättfärdig hjälte kommer det att vara dessa egenskaper som normaliseras och det kommer att gynna det goda för alla.

Men ondska kan alltid hitta sin väg tillbaka in i kultur. Skönhet kan användas för att göra skadliga saker angenäma för sinnena. När skönhet saknar visdom, det vill säga, när en kultur ser bra ut på ytan men inte är i sann harmoni eller agerar olämpligt, kan ondskan hitta tillbaka in, och välståndet riskerar att gå förlorat för alltid.

Hur kommer vi att se på våra egna kulturers utveckling? Kommer vi att bygga en kultur formad av den rättfärdiga hjältens resa mot harmoni mellan människor och natur? Eller kommer vi att tillåta ondskans splittring att löpa amok och förstöra alla bra saker som kommer i dess väg?

Den amerikanska konstnären Eric Bess är för närvarande doktorand vid Institute for Doctoral Studies in the Visual Arts.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.