(Läs del 1 här)

I den andra delen av miniserien om balett får vi en inblick i balettdansarens vardag och miljö. I de större städerna är det populärt att dansa balett, och människor i alla åldrar söker sig till dansstudior.

Att besöka en dansskola för första gången kan vara spännande och ovant. Kanske det framkallar nervositet inför vad som ska hända. Men väl där brukar det vara en positiv upplevelse som kan ge blodad tand.

En nutida danssal är ofta en stor lokal med ett par spegelväggar. Det finns balettstänger som antingen är mobila och kan lyftas fram på golvet eller som är väggfasta. Hur lokalen och undervisningen för övrigt ser ut varierar beroende på vilken typ av dansskola det är, omfattningen på kursutbudet och det geografiska läget. Det är alltså olika parametrar som spelar in och skapar varierande förutsättningar.

På en stor balettskola finns det ofta ett specialinlagt dansgolv med den rätta svikten i, och ett övre skikt som ger den optimala friktionen. För mycket glid är inte bra, och inte heller för lite. Ansatser inför hopp och piruetter är beroende av underlaget, och danstekniken anpassas efter golvet. Ett nytt underlag kräver att dansaren gör justeringar. Precis som inom idrotten krävs en specialanpassad utrustning. På elitnivå behövs de rätta förutsättningar för att utövaren ska prestera på topp. För professionella balettdansare är golvet avgörande för att inte bara kunna prestera maximalt, utan också för att kroppen ska hålla i många år.

Numera är balett en mycket populär träningsform, speciellt i de större städerna.

Förutsättningarna och behoven har sett olika ut under århundradena. Från att under 1600- och 1700-talet ha framfört balett i skor med klack, är dagens balettsko antingen en tunn och mjuk klacklös sko eller en tåsko. Danstekniken har utvecklats och förändrats mycket och med den även utrustningen. Men det finns grundläggande positioner och steg som fortfarande utförs på samma sätt som för 400 år sedan.

Ett av balettens särdrag är benens och fötternas utåtrotation. Det är något som dansare i alla åldrar och i alla tider kämpat med. Det optimala är att få en utåtrotation av fötterna på 180 grader, då hälarna är mot varandra och riktningen på tårna är till sidan. Det liknar den ställning som Charlie Chaplin hade på sina fötter. Han hade en nära vänskap med en av dåtidens största ballerinor Anna Pavlova. Kanske blev han inspirerad av hennes vackra dans och balettens unika stil när han utvecklade sina rollgestalters karaktäristiska kroppsspråk?

Ett annat av balettens kännetecken är den nobla och upprätta hållningen som har levt kvar sedan hovdansens tidevarv. Nu för tiden finns samma rörelseriktning uppåt, men även en rörelseriktning ner i golvet inför hopp och ansatser. Dansaren utnyttjar till fullo både upp och ner och binder på så sätt samman himmel och jord.

Några av balettens positioner har inspirerats av antika skulpturer av gudar och gudinnor. De visar på en speciell skönhet som renässanskonstnärer, såsom Leonardo Da Vinci, var intresserade av. Kroppens proportioner och linjer gestaltades utifrån tankar om det gyllene snittet, och liknande tankar återkommer inom baletten. Balettens formspråk bygger på 45, 90, 120 och 180 grader, och armar och ben skapar geometri i relation till torson och det omgivande rummet. Dansaren rör sig i rummet som är uppdelat i åtta riktningar och han eller hon förhåller sig ständigt till de linjer som skapas. Balett har en matematisk struktur, liksom musik. Strukturen är dock endast en form av grammatik som behöver fyllas med ett konstnärligt innehåll för att bli scenkonst, och balett kan ses som själens poesi uttryckt genom kroppen.

För att kunna behärska balett och bli en professionell balettdansare behövs många år av skolning. Det är vanligt att små barn börjar med barndans, för att i 9–10 års ålder gå över till att dansa balett flera gånger i veckan. För de yrkesinriktade eleverna är träningen rigorös från tidig ålder. Runt elva års ålder börjar pojkar och flickor i separata balettklasser.

Pojkarna undervisas oftast av en manlig balettlärare och lägger en del av träningstiden på att utveckla överkroppen och styrkan i bål och armar. Det förbereder dem för de många och svåra lyft de kommer göra i pas de deux, pardansen som genomförs av en dansös och en dansör. I 11–12-årsåldern börjar pojkarna med styrketräning som inkluderar armhävningar. Armarna brukar skaka av ovana och svetten lacka. Med tiden utvecklas en mycket stark kropp som klarar stora påfrestningar. Pojkarna arbetar också mycket med hopp och piruetter, och många av de manliga rollerna i balettföreställningarna inkluderar svåra och höga hopp och piruetter.

Flickorna har också styrketräning liksom en hel del flexibilitetsövningar. De börjar med tåskor i ungefär samma ålder som pojkarna börjar med styrketräningen. Att klara av att dansa på tåskor kräver en bra grundteknik och styrka. Successivt utökas tiden för tåskolan och eleverna klarar av att stå på tå längre och längre tid. Efterhand blir tåskorna en naturlig del av balettundervisningen och används dagligen både på lektion och repetition.

Även om balett är fysiskt mycket krävande och dansarna tränar lika hårt som elitidrottare, så är det inte en sport utan en konstart. Det innebär att det konstnärliga uttrycket, musikaliteten och förmågan att gestalta en berättelse är lika viktigt som danstekniken. I undervisningen får danseleven träna på att ”lyssna på musiken” och utveckla förståelsen för tonkonsten och sin musikalitet. Det övas på att kunna agera och plocka fram det teatrala, dramatiska och komiska. I själva verket går danstekniken och det konstnärliga uttrycket hand i hand. Redan i de första övningarna vid balettstången utförs rörelserna med den klassiska balettens uttryck och rörelsekvalitet.

Den nutida professionella balettvärlden är en värld få förunnad att få uppleva inifrån. Lika glamorös och fascinerande som det verkar vara utifrån sett, lika mycket hårt arbete och slit är det för balettdansarna. Hela ungdomen går åt till att träna och repetera och de efterföljande åren som professionell kräver hundra procent fokusering. Det är vanligt med olika former av skador och en hel del dansare har genomgått en eller flera operationer. Med åren börjar kroppens fysiska kapacitet minska medan det konstnärliga uttrycket fördjupas och blir mer mångfacetterat. När den mänskliga mognaden utvecklas och balettdansaren kanske har mer att ge som scenkonstnär orkar ofta inte kroppen med. Det finns dock undantag och det finns dansare som varit som bäst när de är över femtio år. Ett exempel är den berömda stjärndansaren Margot Fonteyn som dansade med Rudolf Nurejev fram tills hon var sextio år. Paret blev ikoniska och turnerade världen över.

Balett är inte bara en konstform som utövas av yrkesinriktade elever och professionella dansare. Numera är balett en mycket populär träningsform, speciellt i de större städerna som kan erbjuda ett mer varierat kursutbud. Det har blivit något av en modefluga och många medelålders och äldre har upptäckt att balett är en träningsform som passar alla oavsett ålder och tidigare erfarenheter.

Dansskolor och studieförbund erbjuder dans för olika åldrar, och det finns barnbalett från fyra års ålder liksom balett för 60+ och alla åldrar däremellan. Det finns kurser för nybörjare som aldrig satt sin fot i en danssal och som kanske på grund av okunskap och förutfattade meningar inte har vågat prova tidigare. Med stor glädje upptäcker många hur välgörande och inspirerande en balettklass kan vara. Hela kroppen får en genomgång och själen inspiration.

En balettklass börjar vanligtvis med en lätt uppvärmning ute på golvet eller vid balettstången. Därefter görs specifika övningar vid stången som aktiverar olika små och stora muskelgrupper i kroppen. En övning som är grundläggande är plié som utförs i de fem fotpositionerna och innebär att utövaren böjer och sträcker knäna utifrån en utåtrotation uppifrån ljumsken. Därefter görs övningar som värmer upp, bygger upp och sträcker igenom kroppen.

Balettens terminologi utgår från det franska språket och har sina rötter i 1600-talet då baletten formaliserades och systematiserades. Varje steg och rörelse har sitt specifika namn och på en avancerad nivå kan danspedagogen undervisa enbart genom att säga namnen på rörelserna.

Balett är en konstform som kan upplevas genom att ta en balettlektion eller genom att besöka en föreställning. Oavsett så kan den berika utövaren och åskådaren och vara ett konstnärligt uttryck som blir en livslång glädje och kanske till och med en passion.

Kontakta journalisten: [email protected]