loadingMiljömålsberedningen föreslår en omfattande havsmiljölag. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Miljömålsberedningen föreslår en omfattande havsmiljölag. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes

100 punkter ska rädda Sveriges hav

TT

Från skärpta krav på sportfisket till flyttade farleder för kommersiell fartygstrafik – Miljömålsberedningen presenterar en brokig bukett av förslag som ska hjälpa ekosystemen i Östersjön och Västerhavet att återhämta sig.

– Vi har tagit fram ungefär 100 förslag, som vart och ett kan tyckas otillräckliga. Men tillsammans bildar de en stark helhet som kan ge en bättre havsmiljö och att vi lyckas uppnå miljökvalitetsmålen, säger Emma Nohrén, ordförande för den grupp inom Miljömålsberedningen som fokuserat på hav och marina resurser, till TT.

Det mest genomgripande förslaget är en särskild havsmiljölag, som ska säkerställa att beslut måste vägas mot hur de påverkar havens ekosystem.

Beroende av havet

– Havsmiljöpolitiken måste stärkas och integreras i all annan politik. Hur vi brukar våra åkrar och transporterar oss påverkar havet, och havet påverkar hur vi kan leva på land. Vi är helt enkelt otroligt beroende av havet, säger Emma Nohrén.

Dessutom föreslås att regeringen varje mandatperiod ska lämna en havsmiljöpolitisk proposition till riksdagen, som beskriver hur havsmiljöarbetet ska genomföras.

– Det gör att man hela tiden har en kontinuitet, säger Emma Nohrén.

Bland de mer detaljerade punkterna finns förslag på att rutterna för den kommersiella fartygstrafiken ska läggas om, för att exempelvis skydda de grunda områden söder om Gotland som är en viktig miljö för Östersjöns tumlare.

Begränsa trålfiske

Utredarna föreslår även att gränsen för trålfiske flyttas längre ut från den svenska kusten, för att skydda det kustnära fisket.

– Där tycker vi att området från Ålands hav till Kalmar sund kunde vara ett pilotområde. I dag finns problem med storskalig trålning på bland annat lekande bestånd av strömming, säger Emma Nohrén.

I något mindre skala vill utredarna även att sportfisket ska regleras mer än i dag. Bland annat föreslås någon form av obligatoriskt rapporteringssystem för fångster.

– Det skulle ge ett underlag till fiskeförvaltningen om vilka arter och vilka mängder som fångas, för att få nödvändig överblick, säger Emma Nohrén.

Nytt båtregister

Även fritidsbåtlivet kan få vissa nya regleringar. Utredningen innehåller förslag som ska förhindra anläggning av nya bryggor i grunda vikar. Dessutom vill utredarna införa ett nytt fritidsbåtregister.

– Det fanns ett som försvann i början av 90-talet. Men vi ser det som intressant att titta på det igen. En anledning är att kunna ta hand om herrelösa båtar, som blivit allt vanligare, säger Emma Nohrén.

Mål återstår att nå

Miljömålet "Hav i balans samt levande kust och skärgård" är ett av Sveriges totalt 16 miljömål, som fastställdes av riksdagen 1999. Planen var att målen skulle vara uppfyllda 2020 – förutom klimatmålet, som ska vara uppfyllt senast 2050. Hittills har dock endast målet om ett skyddande ozonskikt uppfyllts.

Mot den bakgrunden skriver Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande att de välkomnar Miljömålsberedningens delbetänkande om havsmiljön.

– Det bästa är att det nu kan skapas en helhetssyn gällande havspolitiken. Havsmiljölagen och det förstärkta skyddet av havet är mycket bra förslag inom ramen för politiken. Nu gäller det att förslagen blir verklighet, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

(Jörn Spolander/TT)

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.

Från fartygsrutter till ostronfiske

(TT)

Miljömålberedningens delbetänkande "Havet och människan" syftar till en strategi för att nå miljömålet "Hav i balans samt levande kust och skärgård"

Utredningen innehåller närmare 100 förslag.

Det mest övergripande är en havsmiljölag, som ska grundas på en "ekosystemansats". Begreppet kommer från FN:s konvention om biologisk mångfald. Det går i korthet ut på att åtgärder för att nå samhällets mål måste utformas utifrån vetenskaplig kunskap om viktiga ekosystem, så att dessa bevaras.

Exempel på övriga förslag:

Rutter för kommersiell fartygstrafik ska ledas bort från känsliga områden i Östersjön, exempelvis Hoburgs bank som är viktig miljö för tumlare.

Minskat läckage av näringsämnen till Östersjön, genom att bland annat verka på EU-nivå för en kvotplikt på inblandning av återvunnen fosfor i mineralgödsel.

Flytta gränsen för trålfiske längre ut från svenska kusten.

Sportfiskare måste rapportera fångster.

Skärpta hastighetsgränser för fritidsbåtar i känsliga områden.

Ökat utbud av båtramper för att underlätta för ägare av mindre fritidsbåtar att sjösätta vid behov och därmed minska behov av att ha båten i vattnet hela säsongen.

Uppdaterad definition av strandskyddet.

Endast det europeiska ostronet (Ostrea edulis) ska undantas allemansrätten och vara förbjudet att plocka för alla utom markägaren. Det skulle innebära att det japanska jätteostronet (Magallana gigas), som har etablerat sig längs västkusten, blir tillåtet för alla att plocka och därmed begränsa.

Källa: Havet och människan, SOU 2020:83, Emma Nohrén

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingMiljömålsberedningen föreslår en omfattande havsmiljölag. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Miljömålsberedningen föreslår en omfattande havsmiljölag. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes

100 punkter ska rädda Sveriges hav

TT

Från skärpta krav på sportfisket till flyttade farleder för kommersiell fartygstrafik – Miljömålsberedningen presenterar en brokig bukett av förslag som ska hjälpa ekosystemen i Östersjön och Västerhavet att återhämta sig.

– Vi har tagit fram ungefär 100 förslag, som vart och ett kan tyckas otillräckliga. Men tillsammans bildar de en stark helhet som kan ge en bättre havsmiljö och att vi lyckas uppnå miljökvalitetsmålen, säger Emma Nohrén, ordförande för den grupp inom Miljömålsberedningen som fokuserat på hav och marina resurser, till TT.

Det mest genomgripande förslaget är en särskild havsmiljölag, som ska säkerställa att beslut måste vägas mot hur de påverkar havens ekosystem.

Beroende av havet

– Havsmiljöpolitiken måste stärkas och integreras i all annan politik. Hur vi brukar våra åkrar och transporterar oss påverkar havet, och havet påverkar hur vi kan leva på land. Vi är helt enkelt otroligt beroende av havet, säger Emma Nohrén.

Dessutom föreslås att regeringen varje mandatperiod ska lämna en havsmiljöpolitisk proposition till riksdagen, som beskriver hur havsmiljöarbetet ska genomföras.

– Det gör att man hela tiden har en kontinuitet, säger Emma Nohrén.

Bland de mer detaljerade punkterna finns förslag på att rutterna för den kommersiella fartygstrafiken ska läggas om, för att exempelvis skydda de grunda områden söder om Gotland som är en viktig miljö för Östersjöns tumlare.

Begränsa trålfiske

Utredarna föreslår även att gränsen för trålfiske flyttas längre ut från den svenska kusten, för att skydda det kustnära fisket.

– Där tycker vi att området från Ålands hav till Kalmar sund kunde vara ett pilotområde. I dag finns problem med storskalig trålning på bland annat lekande bestånd av strömming, säger Emma Nohrén.

I något mindre skala vill utredarna även att sportfisket ska regleras mer än i dag. Bland annat föreslås någon form av obligatoriskt rapporteringssystem för fångster.

– Det skulle ge ett underlag till fiskeförvaltningen om vilka arter och vilka mängder som fångas, för att få nödvändig överblick, säger Emma Nohrén.

Nytt båtregister

Även fritidsbåtlivet kan få vissa nya regleringar. Utredningen innehåller förslag som ska förhindra anläggning av nya bryggor i grunda vikar. Dessutom vill utredarna införa ett nytt fritidsbåtregister.

– Det fanns ett som försvann i början av 90-talet. Men vi ser det som intressant att titta på det igen. En anledning är att kunna ta hand om herrelösa båtar, som blivit allt vanligare, säger Emma Nohrén.

Mål återstår att nå

Miljömålet "Hav i balans samt levande kust och skärgård" är ett av Sveriges totalt 16 miljömål, som fastställdes av riksdagen 1999. Planen var att målen skulle vara uppfyllda 2020 – förutom klimatmålet, som ska vara uppfyllt senast 2050. Hittills har dock endast målet om ett skyddande ozonskikt uppfyllts.

Mot den bakgrunden skriver Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande att de välkomnar Miljömålsberedningens delbetänkande om havsmiljön.

– Det bästa är att det nu kan skapas en helhetssyn gällande havspolitiken. Havsmiljölagen och det förstärkta skyddet av havet är mycket bra förslag inom ramen för politiken. Nu gäller det att förslagen blir verklighet, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

(Jörn Spolander/TT)

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.

Från fartygsrutter till ostronfiske

(TT)

Miljömålberedningens delbetänkande "Havet och människan" syftar till en strategi för att nå miljömålet "Hav i balans samt levande kust och skärgård"

Utredningen innehåller närmare 100 förslag.

Det mest övergripande är en havsmiljölag, som ska grundas på en "ekosystemansats". Begreppet kommer från FN:s konvention om biologisk mångfald. Det går i korthet ut på att åtgärder för att nå samhällets mål måste utformas utifrån vetenskaplig kunskap om viktiga ekosystem, så att dessa bevaras.

Exempel på övriga förslag:

Rutter för kommersiell fartygstrafik ska ledas bort från känsliga områden i Östersjön, exempelvis Hoburgs bank som är viktig miljö för tumlare.

Minskat läckage av näringsämnen till Östersjön, genom att bland annat verka på EU-nivå för en kvotplikt på inblandning av återvunnen fosfor i mineralgödsel.

Flytta gränsen för trålfiske längre ut från svenska kusten.

Sportfiskare måste rapportera fångster.

Skärpta hastighetsgränser för fritidsbåtar i känsliga områden.

Ökat utbud av båtramper för att underlätta för ägare av mindre fritidsbåtar att sjösätta vid behov och därmed minska behov av att ha båten i vattnet hela säsongen.

Uppdaterad definition av strandskyddet.

Endast det europeiska ostronet (Ostrea edulis) ska undantas allemansrätten och vara förbjudet att plocka för alla utom markägaren. Det skulle innebära att det japanska jätteostronet (Magallana gigas), som har etablerat sig längs västkusten, blir tillåtet för alla att plocka och därmed begränsa.

Källa: Havet och människan, SOU 2020:83, Emma Nohrén

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024