loadingEn  lägenhetsvisning på Kungsholmen i Stockholm. Arkivbild. Foto: Nicklas Thegerström/TT
En lägenhetsvisning på Kungsholmen i Stockholm. Arkivbild. Foto: Nicklas Thegerström/TT
Ekonomi & Näringsliv

Effekt av nya bolånereglerna uteblir

Tobias Österberg/TT

Kritikerna varnade för att ändrade bolåneregler skulle få bostadspriserna att skjuta i höjden. Två månader efter ändringarna märks dock ingen större effekt.

Den 1 april trädde de nya bolånereglerna i kraft för den svenska bostadsmarknaden. Kortfattat innebär förändringarna att det skärpta amorteringskravet slopades. Dessutom höjdes bolånetaket från 85 till 90 procent. Avsikten har varit att få fart på bostadsmarknaden och underlätta för bland annat förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden.

Kritiker har dock varnat för att förändringarna i stället skulle leda till stigande bostadspriser och göra det ännu svårare för exempelvis unga köpare att vinna budgivningar.

Utebliven effekt

Två månader efter regelförändringarna har effekten uteblivit. Statistik från SBAB och bostadssajten Booli visar att bostadspriserna steg med 1 procent i maj medan specifikt lägenhetspriserna stod stilla.

Dessutom, när normala säsongseffekter och andra tillfälliga effekter har rensats bort, så ökade priserna med modesta 0,4 procent. SBAB:s chefsekonom Robert Boije ser den oroliga omvärldssituationen som en förklaring:

– Det som sker i omvärlden kan påverka bostadspriserna men det är svårt att veta, säger han, och syftar bland annat på osäkerheten kopplad till energikrisen i Mellanöstern.

Skjuta i väg

Robert Boije var samtidigt en av dem som inte bedömde att bostadspriserna skulle skjuta i väg speciellt mycket.

– Vår ingång var att det är ganska få som berörs av de här ändringarna, det vill säga slår i både bolånetaket respektive omfattas av det här utvidgade amorteringskravet. Vår bedömning har varit att det skulle ha en ganska liten betydelse för bostadspriserna, säger han.

Medan lägenhetspriserna stod stilla steg huspriserna med 1,4 procent i maj och med 0,5 procent rensat för säsongseffekter.

Huspriserna ligger därmed 7 procent under toppnivån våren 2022. Att priserna skulle stiga kraftigt under resterande 2026 ser Robert Boije som osannolikt. Olika ekonomiska stimulanser för hushållen som lanserats spelar mindre roll än hur omvärldssituationen utvecklar sig, bedömer han.

– Flera av de här stöden som matmoms och elstöd är ju tänkta att vara temporära även om vi nu får se om politikerna mäktar med att ta bort ändringarna när de väl införts. Jag tänker att när man köper en bostad så är det en långsiktig affär, säger han.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingEn  lägenhetsvisning på Kungsholmen i Stockholm. Arkivbild. Foto: Nicklas Thegerström/TT
En lägenhetsvisning på Kungsholmen i Stockholm. Arkivbild. Foto: Nicklas Thegerström/TT
Ekonomi & Näringsliv

Effekt av nya bolånereglerna uteblir

Tobias Österberg/TT

Kritikerna varnade för att ändrade bolåneregler skulle få bostadspriserna att skjuta i höjden. Två månader efter ändringarna märks dock ingen större effekt.

Den 1 april trädde de nya bolånereglerna i kraft för den svenska bostadsmarknaden. Kortfattat innebär förändringarna att det skärpta amorteringskravet slopades. Dessutom höjdes bolånetaket från 85 till 90 procent. Avsikten har varit att få fart på bostadsmarknaden och underlätta för bland annat förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden.

Kritiker har dock varnat för att förändringarna i stället skulle leda till stigande bostadspriser och göra det ännu svårare för exempelvis unga köpare att vinna budgivningar.

Utebliven effekt

Två månader efter regelförändringarna har effekten uteblivit. Statistik från SBAB och bostadssajten Booli visar att bostadspriserna steg med 1 procent i maj medan specifikt lägenhetspriserna stod stilla.

Dessutom, när normala säsongseffekter och andra tillfälliga effekter har rensats bort, så ökade priserna med modesta 0,4 procent. SBAB:s chefsekonom Robert Boije ser den oroliga omvärldssituationen som en förklaring:

– Det som sker i omvärlden kan påverka bostadspriserna men det är svårt att veta, säger han, och syftar bland annat på osäkerheten kopplad till energikrisen i Mellanöstern.

Skjuta i väg

Robert Boije var samtidigt en av dem som inte bedömde att bostadspriserna skulle skjuta i väg speciellt mycket.

– Vår ingång var att det är ganska få som berörs av de här ändringarna, det vill säga slår i både bolånetaket respektive omfattas av det här utvidgade amorteringskravet. Vår bedömning har varit att det skulle ha en ganska liten betydelse för bostadspriserna, säger han.

Medan lägenhetspriserna stod stilla steg huspriserna med 1,4 procent i maj och med 0,5 procent rensat för säsongseffekter.

Huspriserna ligger därmed 7 procent under toppnivån våren 2022. Att priserna skulle stiga kraftigt under resterande 2026 ser Robert Boije som osannolikt. Olika ekonomiska stimulanser för hushållen som lanserats spelar mindre roll än hur omvärldssituationen utvecklar sig, bedömer han.

– Flera av de här stöden som matmoms och elstöd är ju tänkta att vara temporära även om vi nu får se om politikerna mäktar med att ta bort ändringarna när de väl införts. Jag tänker att när man köper en bostad så är det en långsiktig affär, säger han.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026