loadingMobbning via sociala medier tillhör de faktorer som får barn och ungdomar att må psykiskt dåligt. Även plattformarnas utseendefixeringen bidrar. Foto: Brian A Jackson/Shutterstock
Mobbning via sociala medier tillhör de faktorer som får barn och ungdomar att må psykiskt dåligt. Även plattformarnas utseendefixeringen bidrar. Foto: Brian A Jackson/Shutterstock
Hälsa

Sociala medier påverkar det psykiska välmåendet hos unga

Camilla Johansson
Uppdaterad 2023-02-05Publicerad 2022-12-02

Barn och unga upplever sig ha ett sämre psykiskt välmående i dag än tidigare generationer. Till viss del anses detta bero på användningen av sociala medier och dessas olika plattformar. Sämst uppges unga flickor må.


Att barn och unga, inte minst flickor, påverkas negativt av den tid de tillbringar på sociala medier är något som har diskuterats ett tag nu. På det temat har nu Statens medieråd släppt en rapport med titeln Unga, medier och psykisk ohälsa.

Rapporten är en uppföljning av en rapport med samma titel som kom 2020, och var baserad på data från 2018. Här kan man se hur det självuppskattade psykiska välmåendet har förändrats för barn och unga under tiden före och efter pandemiåren.

Unga, medier och psykisk ohälsa

De allra flesta barn i åldrarna 9–18 år mår bra eller till och med mycket bra.

Endast fem procent av barn i åldrarna 9–12 år uppger att de inte mår så bra eller mår dåligt.

Känslan av att inte må bra ökar med åldern.

Upplevelsen av att må mycket bra har mer än halverats bland 17–18-åringar.

Skillnaderna mellan pojkar och flickor ökar med åren, där flickor tenderar att må sämre än jämnåriga pojkar.

15 procent av de tillfrågade 9–12-åringarna uppger att de ofta eller för det mesta har sömnproblem eller ont i magen.

Av ungdomar i åldern 13–16 år upplever 25 procent av de tillfrågade att de ofta eller för det mesta är spända, olyckliga och känner sig värdelösa.

I åldern 17–18 år är det vanligast att man känner sig stressad. 51 procent uppgav att de ofta eller alltid gjorde det. Därefter var det vanligt med nedstämdhet, oro och att känna sig värdelös.

Källa: Statens Medieråd*

* Statens medieråd lyder under Kulturdepartementet.

Mest lästa

loadingMobbning via sociala medier tillhör de faktorer som får barn och ungdomar att må psykiskt dåligt. Även plattformarnas utseendefixeringen bidrar. Foto: Brian A Jackson/Shutterstock
Mobbning via sociala medier tillhör de faktorer som får barn och ungdomar att må psykiskt dåligt. Även plattformarnas utseendefixeringen bidrar. Foto: Brian A Jackson/Shutterstock
Hälsa

Sociala medier påverkar det psykiska välmåendet hos unga

Camilla Johansson
Uppdaterad 2023-02-05Publicerad 2022-12-02

Barn och unga upplever sig ha ett sämre psykiskt välmående i dag än tidigare generationer. Till viss del anses detta bero på användningen av sociala medier och dessas olika plattformar. Sämst uppges unga flickor må.


Att barn och unga, inte minst flickor, påverkas negativt av den tid de tillbringar på sociala medier är något som har diskuterats ett tag nu. På det temat har nu Statens medieråd släppt en rapport med titeln Unga, medier och psykisk ohälsa.

Rapporten är en uppföljning av en rapport med samma titel som kom 2020, och var baserad på data från 2018. Här kan man se hur det självuppskattade psykiska välmåendet har förändrats för barn och unga under tiden före och efter pandemiåren.

Unga, medier och psykisk ohälsa

De allra flesta barn i åldrarna 9–18 år mår bra eller till och med mycket bra.

Endast fem procent av barn i åldrarna 9–12 år uppger att de inte mår så bra eller mår dåligt.

Känslan av att inte må bra ökar med åldern.

Upplevelsen av att må mycket bra har mer än halverats bland 17–18-åringar.

Skillnaderna mellan pojkar och flickor ökar med åren, där flickor tenderar att må sämre än jämnåriga pojkar.

15 procent av de tillfrågade 9–12-åringarna uppger att de ofta eller för det mesta har sömnproblem eller ont i magen.

Av ungdomar i åldern 13–16 år upplever 25 procent av de tillfrågade att de ofta eller för det mesta är spända, olyckliga och känner sig värdelösa.

I åldern 17–18 år är det vanligast att man känner sig stressad. 51 procent uppgav att de ofta eller alltid gjorde det. Därefter var det vanligt med nedstämdhet, oro och att känna sig värdelös.

Källa: Statens Medieråd*

* Statens medieråd lyder under Kulturdepartementet.

Rekommenderat