Den filippinska regeringen, som tidigare försökt trappa ner konflikten i Sydkinesiska havet genom att böja sig för det kinesiska kommunistpartiet, möter ökat motstånd på hemmaplan efter en lång tids upprepade provokationer från Peking. Även missnöjet hos den filippinska militären ökar.
Allt började med ett skiljedomsförfarande i Haag för fem år sedan. Filippinerna anklagade KKP (Kinesiska kommunistpartiet) för att bryta mot FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) genom att Peking gjorde anspråk på maritima rättigheter baserat på ”the nine-dash line”, en karta de själva hittat på 1947, i Sydkinesiska havet. Fallet täckte också brottsbekämpning till sjöss och utbyggnad av befintliga rev. En anmälan gjordes då hos Permanenta skiljedomstolen i Haag (PCA).
Den 12 juli 2016 gav domstolen utan KKP:s närvaro Filippinerna rätt i nästan alla delar av anmälan. Tribunalens fem skiljemän dömde enhälligt baserat på UNCLOS att KKP inte har någon historisk rätt till naturresurserna i Sydkinesiska havet baserat på ”nine-dash-line”. Tribunalen kom också fram till att KKP:s byggande vid reven orsakade irreversibel skada på miljön och bad Peking att omedelbart upphöra med sin aktivitet i området.
Ansträngda relationer
Den 12 juli i år, på domslutets femte årsdag, uppmanades KKP av ett flertal länder, inklusive USA, Kanada, Australien och Japan, att följa beslutet.
– Domslutet klargjorde de historiska och maritima rättigheterna i Sydkinesiska havet, sade Filippinernas utrikesminister Teodoro Locsin Jr. på årsdagen.
– Vi välkomnar det ökande antalet stater som stödjer domslutet och vad det står för, fortsatte Locsin Jr.
Relationerna mellan Manila och Peking har blivit mer ansträngda de senaste åren på grund av situationen i Sydkinesiska havet. I mars ankrade hundratals kinesiska skepp i Filippinernas exklusiva ekonomiska zon och i april bad Filippinerna hundratals kinesiska milisfiskebåtar som samlats i zonen att lämna Whitsun-revet. KKP hävdar att de äger revet och att fiskebåtar inte gör något fel genom att ankra där.
Den 19 juli sade Filippinska kustbevakningen (PCG) att ett kinesiskt sjömätningsfartyg kränkt filippinskt territorialvatten vid de nordöstra Spratlyöarna. Fartyget, med skrovnummer 189, förde kinesisk flagg.
Samarbete med KKP
Incidenten skedde även den på den femte årsdagen för PCA:s domslut, men den filippinska regeringen offentliggjorde händelsen först en vecka senare.
Den 21 juli sade Filippinernas försvarssekreterare, Delfin Lorenzana, inför president Dutertes tal till nationen att det filippinsk-amerikanska avtalet Visiting Forces Agreement (VFA) skall utökas, inte avslutas. Avtalet tillåter amerikanska trupper att stationeras på Filippinerna och förse värdlandet med bland annat maritim säkerhet och kapacitetsbyggande.
Filippinerna har länge varit allierade med USA. Dock har president Rodrigo Duterte, som tillträdde 2016, ändrat landets utrikespolitiska policy genom att börja samarbeta med KKP.
Den 26 juli, då Duterte gav sitt senaste tal till nationen, upprepade han sitt lands motvillighet mot ett krig med KKP på grund av territoriella dispyter i Sydkinesiska havet och kallade Xi Jinping en ”god vän”. Han hänvisade också till skiljedomen från 2016 av Permanenta skiljedomstolen och sade att det inte fanns någon skiljedom eftersom han inte anser att dokumentet är bindande för KKP.
– Vill ni ha ett krig med Kina? Jag säger er att till och med på Palawans stränder, innan ni kan lyfta, kommer Kinas missiler vara där på tio minuter.
”Kina har bara sig självt att skylla”
Den pensionerade domaren i Filippinernas högsta domstol, Antonio Carpio, kritiserade presidenten direkt efter uttalandet.
– Det är precis därför vi vände oss till Haag, för att krig inte är ett alternativ, sade Antonio Carpio direkt efter uttalandet och lade till att KKP skrev under och ratificerade UNCLOS 2006.
– När man ratificerar UNCLOS, ger man sitt medgivande till alla framtida dispyter under UNCLOS förlikningsmekanism. Kina har bara sig självt att skylla och det vet de, fortsatte Carpio.
Carpio poängterar också att KKP inte heller vill ha ett krig eftersom Filippinerna är det enda landet i Sydkinesiska havet som har ett ömsesidigt försvarsavtal med USA.
– Det sista Kina vill är att ge USA en juridisk ursäkt att ingripa i dispyten i Sydkinesiska havet, sade Carpio.
Den 12 juli, också det på årsdagen av UNCLOS domstolsbeslut, gjorde USA:s försvarsminister Antony Blinken ett uttalande där han uppmanade KKP och Filippinerna att acceptera skiljedomen från 2016, och gjorde det klart att en attack mot filippinska försvarsmakten, statliga fartyg eller flygplan i Sydkinesiska havet skulle aktivera det amerikansk-filippinska gemensamma försvarsfördraget, Mutual Defense Treaty (MDT). Fördraget innehåller en klausul som säger att en attack på ett av länderna ses som en attack mot de båda.
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!
