Vindkraft byggs med stor åverkan på naturen. Innan vi gjuter fast oss i en dyr parentes bör vi ta en teknisk timeout och satsa på stabil geotermi och modern kärnkraft. Det skriver den pensionerade egenföretagaren och ingenjören Enno Sjölund.
Den kraftiga vindkraftsutbyggnaden i Europa framställs ofta som lösningen på energifrågan. Men som ingenjör med rötterna i 1960-talets tekniska framtidsoptimism ser jag ett annat mönster. Jag tror att framtiden kommer att betrakta denna period som en historisk parentes – ett kort och resurskrävande tekniskt mellanspel innan mer avancerade och mer miljövänliga energislag tar över.
När jag på 1970-talet arbetade med dåtidens teknik kunde jag inte ens föreställa mig den enorma hastighet med vilken datorer och mobiltelefoni skulle utvecklas. Men jag lärde mig en viktig läxa: verkliga tekniksprång handlar om att göra mer med mindre resurser. Vindkraften gör tvärtom. Den kräver gigantiska fysiska ingrepp i form av vägar, sprängning, tusentals ton armerad betong och milsvida kraftledningar som fragmenterar naturen. Vi bygger i dag ett system baserat på 1900-talets begränsningar snarare än 2000-talets möjligheter.
De ekonomiska svårigheter som vindkraftsbranschen för närvarande brottas med bör ses som en varningssignal.
Vi står nu inför ett nytt tekniksprång. Geotermisk energi, moderniserad kärnkraft (SMR), och på sikt kanske också fusionsenergi, kan leverera stabil, storskalig och betydligt mer naturvänlig elproduktion. Kritiker hävdar ofta att vi ”inte har tid att vänta”. Men att i panik bygga fast oss i en teknik som kräver att vi raserar hela ekosystem är inte handlingskraft – det är kapitalförstöring. Det är orimligt att offra naturvärden som tagit tusentals år att utveckla för en teknik som med stor sannolikhet är omodern inom bara ett par decennier.
De fundament som nu gjuts ner i orörd skogsmark riskerar att bli kvar som permanenta sår och ”evighetsavfall” när turbinerna har tjänat ut. Det är långt ifrån säkert att naturen någonsin kan återställas. Är vi verkligen beredda att bli den generation som i efterhand anklagas av våra barnbarn för att ha förstört den svenska vildmarken för en teknisk parentes?
De ekonomiska svårigheter som vindkraftsbranschen för närvarande brottas med bör ses som en varningssignal. I stället för att forcera fram de projekt som nu finns på planeringsstadiet bör vi ta en teknisk timeout och prioritera våra resurser på energiteknik som levererar stabilt utan att vi oåterkalleligen förstör de miljöer vi påstår oss vilja rädda.
Enno Sjölund
Ingenjör i industriell ekonomi, tidigare egenföretagare
