Stora delar av USA:s statsapparat är på väg att stängas ned till följd av oenighet om den federala budgeten i USA:s senat. Dollarn pressas nedåt och guldet når nya rekordhöjder. Men på Wall Street och börser runt om i världen syns än så länge inga tydliga orostecken.

Båda sidor – republikaner och demokrater – skyller på varandra med timmar kvar till deadline.

Hundratusentals federalt anställda kan permitteras om ingen uppgörelse nås innan månadsskiftet vid midnatt.

– Jag tror att vi är på väg mot en nedstängning för att Demokraterna inte gör det rätta. Jag hoppas att de ändrar sig, men vi får se, sade vicepresident JD Vance efter ett möte med kongressledamöter från båda partierna i Vita huset i måndags.

”Stora skillnader”

Senatens minoritetsledare, demokraten Chuck Schumer, sade efter mötet att samtalen slutade utan någon överenskommelse:

– Det är fortfarande stora skillnader mellan oss.

Republikanerna i representanthuset röstade igenom ett förslag om att förlänga finansieringen av den federala statsapparaten till den 21 november. Men i senaten krävs att detta förslag får stöd av minst åtta demokrater för att det ska kunna träda i kraft.

För att gå med på detta kräver Demokraterna i senaten bland annat mer pengar till sjukvårdsstöd efter årsskiftet. De vill även att Trumpregeringen drar tillbaka nedskärningar i stödprogrammet Medicaid tidigare i år. Striktare tyglar för presidenten när det gäller möjligheten att stoppa utbetalningar av pengar som kongressen beslutat om krävs också.

Trump vägrar ge efter

President Donald Trump har deklarerat att han inte kommer att gå med på några eftergifter. I stället har han hotat med en massiv våg av permanenta uppsägningar inom den federala statsapparaten om budgetkrisen leder till nedstängningar.

Den längsta nedstängningen hittills i USA varade i 35 dygn, kring årsskiftet 2018-2019. Då gällde striden Trumps krav på 5,7 miljarder dollar i budgettillskott för att bygga en gränsmur mot Mexiko.

Nedstängningar på grund av oenighet om budgeten i kongressen ses som mindre allvarliga på marknaden än om USA skulle slå i skuldtaket och tvingas ställa in betalningar av räntor och amorteringar på USA:s obligationslån – vilket aldrig har hänt.