loadingRzeszows flygplats i Polen. Arkivbild. Foto: Heiko Junge/NTB/TT
Rzeszows flygplats i Polen. Arkivbild. Foto: Heiko Junge/NTB/TT
Utrikes

Uppgifter: Ryssland siktade på militärbas i Polen

Henrik Samuelsson och Pontus Ahlkvist/TT

De ryska drönarna som skickades in i Polen verkar ha haft ett mål där: det militära logistiknavet Rzeszow, som mycket av omvärldens hjälp till Ukraina passerar igenom. Det säger Nato-källor till tyska Der Spiegel.

Uppgifterna fokuserar på drönarnas flygväg. Minst fem av drönarna flög natten till i onsdags på ett sätt som tyder på att de skulle ha kunnat anfalla Rzeszow.

Staden ligger några mil från gränsen till Ukraina, i sydöstra Polen. En stor andel hjälp, såväl civil som militär, från västvärlden till Ukraina fraktas hit för omlastning, och körs sedan in i Ukraina. I anslutning till flygplatsen, som även används för civil trafik, finns luftvärnssystem av typen Patriot stationerade, därtill soldater som dygnet runt övervakar luftrummet.

Ett ryskt angrepp?

Även utländska politiska ledare som besöker Ukraina brukar ta sig till Rzeszow, för att sedan fortsätta med nattåg till Kiev. Exempelvis USA:s dåvarande president Joe Biden reste den vägen i början av 2023.

När de ryska drönarna passerade gränsen mot Polen skickades polska F16-plan och nederländska F35-plan upp, och sköt ner minst tre av fler än 20 drönare, enligt Der Spiegel. Enligt en Nato-talesperson är det första gången som ryska attackdrönare skjuts ned över ett Natolands territorium.

Frågan är nu hur Nato kommer att reagera på vad som av allt fler beskrivs som en medveten handling. ”Eller ska man hellre säga ett angrepp?”, frågar sig det tyska nyhetsmagasinet.

Extrainsatt möte

FN:s säkerhetsråd kommer att hålla ett extrainsatt möte, efter en förfrågan från Polen, enligt landets utrikesminister. På mötet ska kränkningen av landets luftrum diskuteras. FN:s säkerhetsråd meddelar att det extrainsatta mötet kommer att hållas på fredagen, rapporterar nyhetsbyråer.

Polen meddelar också att flygtrafiken i den östra delen av landet kommer att begränsas.

Nyhetsbyrån AFP rapporterar att Tyskland tillkännager att man ”förlänger och utökar” sin roll i Natos ”air policing”, vilket betyder patrullering i luftrummet, av det polska luftrummet. Antalet tyska stridsflygplan i insatsen fördubblas till fyra, och uppdraget förlängs med tre månader och gäller därmed till slutet av året.

President Emmanuel Macron meddelar att Frankrike kommer att stötta Natos operation med tre stridsflygplan, ”för att hjälpa till att skydda det polska luftrummet och Europas östra flank”, skriver Macron på X.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingRzeszows flygplats i Polen. Arkivbild. Foto: Heiko Junge/NTB/TT
Rzeszows flygplats i Polen. Arkivbild. Foto: Heiko Junge/NTB/TT
Utrikes

Uppgifter: Ryssland siktade på militärbas i Polen

Henrik Samuelsson och Pontus Ahlkvist/TT

De ryska drönarna som skickades in i Polen verkar ha haft ett mål där: det militära logistiknavet Rzeszow, som mycket av omvärldens hjälp till Ukraina passerar igenom. Det säger Nato-källor till tyska Der Spiegel.

Uppgifterna fokuserar på drönarnas flygväg. Minst fem av drönarna flög natten till i onsdags på ett sätt som tyder på att de skulle ha kunnat anfalla Rzeszow.

Staden ligger några mil från gränsen till Ukraina, i sydöstra Polen. En stor andel hjälp, såväl civil som militär, från västvärlden till Ukraina fraktas hit för omlastning, och körs sedan in i Ukraina. I anslutning till flygplatsen, som även används för civil trafik, finns luftvärnssystem av typen Patriot stationerade, därtill soldater som dygnet runt övervakar luftrummet.

Ett ryskt angrepp?

Även utländska politiska ledare som besöker Ukraina brukar ta sig till Rzeszow, för att sedan fortsätta med nattåg till Kiev. Exempelvis USA:s dåvarande president Joe Biden reste den vägen i början av 2023.

När de ryska drönarna passerade gränsen mot Polen skickades polska F16-plan och nederländska F35-plan upp, och sköt ner minst tre av fler än 20 drönare, enligt Der Spiegel. Enligt en Nato-talesperson är det första gången som ryska attackdrönare skjuts ned över ett Natolands territorium.

Frågan är nu hur Nato kommer att reagera på vad som av allt fler beskrivs som en medveten handling. ”Eller ska man hellre säga ett angrepp?”, frågar sig det tyska nyhetsmagasinet.

Extrainsatt möte

FN:s säkerhetsråd kommer att hålla ett extrainsatt möte, efter en förfrågan från Polen, enligt landets utrikesminister. På mötet ska kränkningen av landets luftrum diskuteras. FN:s säkerhetsråd meddelar att det extrainsatta mötet kommer att hållas på fredagen, rapporterar nyhetsbyråer.

Polen meddelar också att flygtrafiken i den östra delen av landet kommer att begränsas.

Nyhetsbyrån AFP rapporterar att Tyskland tillkännager att man ”förlänger och utökar” sin roll i Natos ”air policing”, vilket betyder patrullering i luftrummet, av det polska luftrummet. Antalet tyska stridsflygplan i insatsen fördubblas till fyra, och uppdraget förlängs med tre månader och gäller därmed till slutet av året.

President Emmanuel Macron meddelar att Frankrike kommer att stötta Natos operation med tre stridsflygplan, ”för att hjälpa till att skydda det polska luftrummet och Europas östra flank”, skriver Macron på X.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025