loadingEtt tiotal ryska drönare har skjutits ner över Polen enligt officiella polska kanaler. Foto: Anders Humlebo/TT
Ett tiotal ryska drönare har skjutits ner över Polen enligt officiella polska kanaler. Foto: Anders Humlebo/TT
Utrikes

Efter drönarna: Polen åberopar Natos artikel 4

Henrik Samuelsson och Tina Magnergård Bjers/TT

Efter nattens ryska kränkningar av polskt luftrum åberopar Polen Natofördragets artikel 4 om akut samråd vid säkerhetshot. Det är en ovanlig åtgärd som bara vidtagits sju gånger tidigare i försvarsalliansens historia. Nato har godkänt begäran.

Artikel 4 anger att försvarsalliansens medlemmar ska samråda brådskande när ett medlemsland känner sig hotat. Den ska inte förväxlas med Natos portalparagraf artikel 5, där det förklaras att en attack mot ett medlemsland ska ses som en attack på alla.

Några timmar efter åberopandet meddelade den polska regeringen att begäran godkänts, rapporterar polska medier.

Direkt hot

Beskedet om åberopandet kommer från premiärminister Donald Tusk i ett tal till parlamentet. Det skedde sedan flera europeiska ledare sagt att Rysslands nattliga kränkning av polskt luftrum sannolikt var en avsiktlig provokation.

Utredare bärgar drönardelar vid byn Czosnowka i östra Polen. Foto: Piotr Pyrkosz/AP/TT

– 19 överträdelser identifierades och spårades noggrant, säger Tusk och lägger till att det inte finns några uppgifter om personskador.

Tidigare på morgonen uppgav Tusk att vissa av drönarna utgjort ett ”direkt hot”.

Ryska försvarsdepartementet säger enligt Reuters att ryska drönare genomfört en större attack i västra Ukraina, men förnekar att syftet var att angripa mål i Polen och uttrycker sig svävande om huruvida man medger att drönarna som slagit ned på andra sidan gränsen faktiskt är ryska. Man säger sig även vara beredd att föra samtal med polska myndigheter.

Donald Tusk vid morgonens krismöte. Foto: Polens premiärministers kansli/AP/TT

Kremltalespersonen Dmitrij Peskov säger samtidigt att ledningen för EU och Nato ”dagligen” anklagar Ryssland för ”provokationer”, och den högste ryske diplomaten i Polen Andrej Ordasj hävdar att drönarna i stället kom från Ukraina, enligt den regimtrogna nyhetsbyrån Ria.

Men enligt EU:s utrikeschef Kaja Kallas tyder mycket på att kränkningen inte var ett misstag utan att Ryssland agerade medvetet: "Den allvarligaste ryska kränkningen av europeiskt luftrum sedan kriget bröt ut", konstaterar hon i ett inlägg på X.

I ett senare uttalande under eftermiddagen talar hon om ett sätt att pröva Natos enighet.

– Det han vill göra är att testa oss, se hur långt han kan gå. Och han blir djärvare för varje gång, han kan vara djärvare eftersom vårt svar inte har varit kraftfullt nog, säger hon vid en pressträff.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj drar en liknande slutsats och kallar det inträffade för "ett extremt farligt exempel".

”Ur kurs”

I polska medier finns uppgifter om att vrakrester av drönare fallit på bostadshus.

”Människor hörde explosioner och såg polska stridsflyg. Situationen är ganska svår och oroande”, säger borgmästare Mariusz Zańko i Wyryki Wola enligt Polsatnews.

Parallellt uppger Rysslands allierade Belarus att landet också skjutit ner drönare i sitt luftrum under natten. Det rör sig om farkoster som ”kommit ur kurs” efter elektronisk störning av både Kiev och Moskva, enligt det auktoritära landets militär som inte specificerar om det rörde som om ryska eller ukrainska drönare, skriver AFP.

Drönarna över Polen besköts av stridsplan, som ska vara både polska och från allierade länder. Vilka länder är oklart, men exempelvis har USA stor militär närvaro där. Nederländerna har bekräftat att landets flygvapen deltog i insatsen. Sverige deltog inte, meddelar Försvarsmakten.

Natos artikel 4

Försvarsalliansen Natos artikel 4 innebär att att medlemmarna ska samråda om någon av dem känner sig akut hotad, formellt när ”någon parts territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet hotas”.

Artikel 4 är en krismekanism som bara åberopats åtta gånger i alliansens drygt 75-åriga historia. Fyra av dessa gånger är det Turkiet som använt den, i samband med Irak- och Syrienkrigen. Övriga fyra har skett under Ukrainakriget, från 2014 och framåt.

Nästa steg på skalan är artikel 5, när en Nato-medlem kallar på akut hjälp. Den är ännu ovanligare, och har hittills bara åberopats en gång, av USA efter terrordåden den 11 september 2001.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingEtt tiotal ryska drönare har skjutits ner över Polen enligt officiella polska kanaler. Foto: Anders Humlebo/TT
Ett tiotal ryska drönare har skjutits ner över Polen enligt officiella polska kanaler. Foto: Anders Humlebo/TT
Utrikes

Efter drönarna: Polen åberopar Natos artikel 4

Henrik Samuelsson och Tina Magnergård Bjers/TT

Efter nattens ryska kränkningar av polskt luftrum åberopar Polen Natofördragets artikel 4 om akut samråd vid säkerhetshot. Det är en ovanlig åtgärd som bara vidtagits sju gånger tidigare i försvarsalliansens historia. Nato har godkänt begäran.

Artikel 4 anger att försvarsalliansens medlemmar ska samråda brådskande när ett medlemsland känner sig hotat. Den ska inte förväxlas med Natos portalparagraf artikel 5, där det förklaras att en attack mot ett medlemsland ska ses som en attack på alla.

Några timmar efter åberopandet meddelade den polska regeringen att begäran godkänts, rapporterar polska medier.

Direkt hot

Beskedet om åberopandet kommer från premiärminister Donald Tusk i ett tal till parlamentet. Det skedde sedan flera europeiska ledare sagt att Rysslands nattliga kränkning av polskt luftrum sannolikt var en avsiktlig provokation.

Utredare bärgar drönardelar vid byn Czosnowka i östra Polen. Foto: Piotr Pyrkosz/AP/TT

– 19 överträdelser identifierades och spårades noggrant, säger Tusk och lägger till att det inte finns några uppgifter om personskador.

Tidigare på morgonen uppgav Tusk att vissa av drönarna utgjort ett ”direkt hot”.

Ryska försvarsdepartementet säger enligt Reuters att ryska drönare genomfört en större attack i västra Ukraina, men förnekar att syftet var att angripa mål i Polen och uttrycker sig svävande om huruvida man medger att drönarna som slagit ned på andra sidan gränsen faktiskt är ryska. Man säger sig även vara beredd att föra samtal med polska myndigheter.

Donald Tusk vid morgonens krismöte. Foto: Polens premiärministers kansli/AP/TT

Kremltalespersonen Dmitrij Peskov säger samtidigt att ledningen för EU och Nato ”dagligen” anklagar Ryssland för ”provokationer”, och den högste ryske diplomaten i Polen Andrej Ordasj hävdar att drönarna i stället kom från Ukraina, enligt den regimtrogna nyhetsbyrån Ria.

Men enligt EU:s utrikeschef Kaja Kallas tyder mycket på att kränkningen inte var ett misstag utan att Ryssland agerade medvetet: "Den allvarligaste ryska kränkningen av europeiskt luftrum sedan kriget bröt ut", konstaterar hon i ett inlägg på X.

I ett senare uttalande under eftermiddagen talar hon om ett sätt att pröva Natos enighet.

– Det han vill göra är att testa oss, se hur långt han kan gå. Och han blir djärvare för varje gång, han kan vara djärvare eftersom vårt svar inte har varit kraftfullt nog, säger hon vid en pressträff.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj drar en liknande slutsats och kallar det inträffade för "ett extremt farligt exempel".

”Ur kurs”

I polska medier finns uppgifter om att vrakrester av drönare fallit på bostadshus.

”Människor hörde explosioner och såg polska stridsflyg. Situationen är ganska svår och oroande”, säger borgmästare Mariusz Zańko i Wyryki Wola enligt Polsatnews.

Parallellt uppger Rysslands allierade Belarus att landet också skjutit ner drönare i sitt luftrum under natten. Det rör sig om farkoster som ”kommit ur kurs” efter elektronisk störning av både Kiev och Moskva, enligt det auktoritära landets militär som inte specificerar om det rörde som om ryska eller ukrainska drönare, skriver AFP.

Drönarna över Polen besköts av stridsplan, som ska vara både polska och från allierade länder. Vilka länder är oklart, men exempelvis har USA stor militär närvaro där. Nederländerna har bekräftat att landets flygvapen deltog i insatsen. Sverige deltog inte, meddelar Försvarsmakten.

Natos artikel 4

Försvarsalliansen Natos artikel 4 innebär att att medlemmarna ska samråda om någon av dem känner sig akut hotad, formellt när ”någon parts territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet hotas”.

Artikel 4 är en krismekanism som bara åberopats åtta gånger i alliansens drygt 75-åriga historia. Fyra av dessa gånger är det Turkiet som använt den, i samband med Irak- och Syrienkrigen. Övriga fyra har skett under Ukrainakriget, från 2014 och framåt.

Nästa steg på skalan är artikel 5, när en Nato-medlem kallar på akut hjälp. Den är ännu ovanligare, och har hittills bara åberopats en gång, av USA efter terrordåden den 11 september 2001.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025