Frankrikes statistiska centralbyrå, Insee, har nyligen kartlagt fransmännens livskvalitet i förhållande till vilket område de bor i. Genom 27 indikatorer som valts ut för att bäst täcka det som är viktigt för fransmännen, har analytikerna försökt kartlägga 2 677 områden i Frankrike.
Många av indikatorerna valdes för att kunna spegla det franska folkets beteenden, problem och förväntningar, och utvärdera områdenas olika fördelar och nackdelar: utbildning, allmänna kommunikationer, arbete, miljö, bostäder, inkomst, hälsa, tillgång till faciliteter, kultur, sport och fritid, jämställdhet, sociala relationer och samhällsliv. I analysen kunde åtta typer av områden identifieras.
Starkt urbaniserade men med sociala problem
Dessa områden är koncentrerade till regionen Île-de-France (med undantag för den sydvästra delen av Paris) och i den franska regionen Genève. De kännetecknas av en hög medelinkomst, nära tillgång till faciliteter, stabila jobb och en frekvent användning av kollektivtrafik. Men långtidsarbetslösheten är hög, bostadskomforten begränsad och de sociala nätverken är ganska kaotiska, (gamla som lever ensamma och ensamstående föräldrar).
Gynnade men med socioekonomiska svårigheter
Detta gäller för alla regionala metropoler (Toulouse, Lyon, Paris, Marseilles, Bordeaux, m.m.), mindre områden och turistområden i bergen. Där är jobben i linje med den sociala befolkningskategorin och relativt nära hemmet. Det är god tillgång till faciliteter och service och gott om familjeläkare. Men brister i det sociala nätverket och instabil sysselsättningsgrad utlöser sociala och ekonomiska svårigheter.
Täta och rika områden
I dessa områden finns höginkomsttagare och akademiskt utbildade. Det är främst i Paris sydvästra region och nordvästra Lyon. Kollektivtrafiken är väl utvecklad och god tillgång till service och faciliteter.
Ganska gynnade förortsområden långt från jobben
Dessa områden i storstadsområdenas utkanter är ganska bra vad gäller trivsel och bostäder. Befolkningen har ofta fast jobb och de sociala nätverken är starka. Nackdelen är långa restider, det är långt till jobbet och till faciliteter som fritidsanläggningar och biografer.
Ganska tätt med sämre förutsättningar
Belägna i gamla industri- och gruvområden i norra, östra och sydöstra Frankrike (Languedoc-Roussillon)finns regioner där det är låg sysselsättningsgrad i kombination med många långtidsarbetslösa och relativt låga medelinkomster. Bostäderna har sämre standard och faciliteterna är mer svårtillgängliga. De sociala banden är ostrukturerade. I norr är dödligheten också hög.
De tre sista områdena motsvaras av mer isolerade områden
Småstäder och samhällen med starka sociala band och mer arbetstillfällen. Men tillgången till faciliteter är inte så god.
Sedan finns de mindre urbaniserade bergsområdena där tillgång till läkarvård och faciliteter är sämre. Dessa områden är belägna i Pyrenéerna, Ardennerna, Bourgogne, Centralmassivet, söder om Alperna, och Korsika.
Den sista områdeskategorin är medelstora städer i västra och sydvästra Frankrike. Där är bostäderna av ganska god standard men det är dåligt med allmänna kommunikationer. Jobben finns nära hemmet men lönerna är låga.
Läs den ursprungliga franska artikeln här
Översatt från engelska
