Kriminella nätverk kan styra beslut i offentlig sektor utan att använda våld. Genom falska anmälningar, ryktesspridning, digital smutskastning och ekonomisk utpressning skapas rädsla och självcensur hos dem som bär samhällets vardagsmakt. När påverkan normaliseras krymper handlingsutrymmet och motåtgärderna kommer ofta för sent. Det skriver säkerhetsspecialisten Kristoffer Samsing.
Sveriges erfarenhet av organiserad brottslighet är inte unik, men den är tydligt varnande. Den visar hur kriminella nätverk kan bygga makt långsamt och metodiskt – ofta långt innan våldet blir synligt. För beslutsfattare inom offentlig sektor är lärdomen tydlig: när otillåten påverkan inte identifieras och motverkas i tid försvagas rättsstatens funktioner inifrån.
Som tidigare polis med lång erfarenhet av arbete mot organiserad brottslighet har jag sett hur denna utveckling sällan börjar med skjutningar eller sprängningar. Den börjar tystare. Med riktade försök att påverka enskilda tjänstepersoner – exempelvis chefer inom kommunal förvaltning, upphandlare, bygglovshandläggare, socialtjänst och tillsynsverksamhet. Med ekonomiska lockelser, subtila hot, komprometterande information eller påtryckningar via familj och sociala nätverk. Med infiltration av till synes legitima företag som successivt knyts till offentliga upphandlingar och lokala beslutsprocesser.
Otillåten påverkan är i dag ett av de mest underskattade hoten mot demokratiskt beslutsfattande. Den sker sällan öppet. I stället används metoder som ryktesspridning, förtäckta hot, falska anmälningar, digital smutskastning och ekonomisk utpressning – ofta riktade mot yrkesroller med stort handlingsutrymme och begränsat institutionellt skydd, såsom rektorer, socialsekreterare, handläggare, lokalpoliser och förtroendevalda i mindre kommuner. I digitala miljöer förstärks effekten ytterligare, där narrativ kan manipuleras och motståndare tystas utan att någon formell lag bryts. Resultatet blir självcensur, rädsla och passivitet.
Kriminella nätverk prioriterar i dag påverkan framför våld.
När denna påverkan börjar normaliseras krymper handlingsutrymmet snabbt. Sveriges erfarenhet visar att problemet inte var brist på varningssignaler, utan att åtgärderna kom för sent och var alltför fragmenterade. När kriminella strukturer väl fått ekonomiskt och institutionellt fäste blir de både svåra och mycket kostsamma att bryta.
Detta är inte längre en fråga enbart för rättsväsendet. Organiserad brottslighet är i dag gränsöverskridande, digital och strategisk. Bedrägerier, penningtvätt, rekrytering och påverkan riktas mot offentliga system där ansvar ofta är splittrat och kontrollen begränsad, vilket gör att kommuner, regioner och statliga myndigheter berörs i lika hög grad.
För beslutsfattare är slutsatserna tydliga: Låg våldsnivå innebär inte låg risk – kriminella nätverk prioriterar i dag påverkan framför våld när det ger större effekt. Otillåten påverkan är ett säkerhetshot och används medvetet och systematiskt, inte ett tillfälligt arbetsmiljöproblem. Ekonomisk brottslighet är en central möjliggörare för organiserad kriminalitet och fungerar som bas för inflytande, kontroll och påtryckningar. Tjänstepersoner och förtroendevalda måste ha tillräcklig kunskap för att känna igen strategierna, samt skydd och tydliga strukturer för att våga stå emot. Samordning är avgörande – utan gemensam förståelse för tillvägagångssätten får kriminella aktörer ett strukturellt övertag.
Sveriges utveckling är en varningssignal, inte ett undantag. Kriminella nätverk agerar långsiktigt och strategiskt, och otillåten påverkan är ett av deras mest effektiva verktyg. När medvetenheten om detta är låg ökar deras handlingsutrymme. Att underskatta denna form av påverkan är inte försiktighet – det är ett val som steg för steg försvagar rättsstatens grund.
Kristoffer Samsing
Säkerhetsspecialist med inriktning på organiserad brottslighet
