Regeringens lista över undantag från de hårdare kraven på arbetskraftsinvandring är betydligt kortare än Migrationsverkets mer generösa förslag. 27 yrken undantas från lönegolvet på 33 390 kronor mot myndighetens 81.
Två yrken stängs ute helt från arbetskraftstillstånd, oavsett lönenivå: Personliga assistenter och bärplockare i skog.
– Anledningen till att just de här två yrkena har valts ut är för att det finns gott om dokumenterade exempel på missbruk och missförhållanden kopplat till arbetstillstånd just för dem, säger Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.
Migrationsverket hade föreslagit tre olika listor för regeringen som undantag från de tuffare reglerna där en arbetskraftsinvandrare måste ha en lön på minst 33 390 kronor i månaden, från dagens 29 680 kronor.
Vårdyrken undantas
Dessa listor hade undantag på 81, 55 respektive 21 yrken. Regeringen föreslår nu en lista på 27 yrken/områden där det anses råda brist på arbetskraft.
Bland annat inom vården kommer flera yrkesgrupper att undantas från de hårdare lönekraven. Andra grupper är teknikyrken där det råder brist på personal. Även flyktingar från Ukraina tillhör gruppen undantag.
Undantagen innebär dock fortfarande att ett lönekrav på drygt 27 000 kronor i dessa yrken ska gälla, enligt migrationsminister Johan Forssell.
Inom speciellt byggbranschen och krognäringen blir det däremot svårare för arbetsgivarna att anställa arbetskraftsinvandrare. Dessa yrken finns inte med på regeringens lista över undantag från det tuffare lönekravet.
– Frågan är om det är rimligt att ha ett undantag för till exempel servitörer. När vi har den arbetsmarknaden vi har, finns det ingen i en halv miljon människor arbetslösa som skulle kunna ta det jobbet?, säger Forssell.
Han kan inte säga hur många som kommer att påverkas av de nya reglerna. Men Forssell pekar på att det kommer att finnas övergångsregler. Under 2026 går det att ansöka om förlängning av nuvarande tillstånd i två år.
Starkt kritiska
Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Niels Paarup-Petersen kallar förslaget för ”sorgligt”.
– Varför är det bra för Sverige att människor som jobbar och tjänar mer än 30 000 kronor i månaden ska utvisas från jobb som arbetsgivare har svårt att tillsätta, säger han.
Även flera arbetsgivarorganisationer är kritiska.
– Det här är en statlig inblandning i lönebildningen, säger Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.
Byggföretagens vice vd Tanja Rasmusson tycker inte heller att politiker ska lägga sig i lönesättningen.
”När konjunkturen inom bygg- och anläggning äntligen vänder behöver vi fler händer som utför jobben”, säger hon i en kommentar.
De nya reglerna ska börja gälla från den 1 juni 2026.
Rättad: I en tidigare version fick Byggföretagens vice vd fel titel.
