Regeringen har på kort varsel beslutat att bistå Danmark med militär antidrönarförmåga inför det europeiska politiska toppmötet i Köpenhamn. Beslutet togs dagar innan 44 stats- och regeringschefer landar i den danska huvudstaden, där säkerhetshoten från ryska drönare och luftrumskränkningar väcker stor oro.

– Det som har hänt i Estland, Polen och Danmark kunde ha hänt i Sverige, och kan hända i Sverige, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Bakgrunden är de senaste veckornas ryska kränkningar av europeiskt luftrum och ett allt mer offensivt agerande i Östersjöregionen. Polen har vid två tillfällen begärt artikel 4-konsultationer inom Nato, vilket lett fram till operationen Eastern Sentry – en gemensam insats för att möta hoten i luftrummet.

För Danmarks del handlar det om att skydda Köpenhamn mot drönarangrepp under toppmötet. 

– 44 premiärminstrar ska landa i Köpenhamn på några timmar, det får enorma konsekvenser om luftrummet inte skyddas, säger Ulf Kristersson. 

Sverige bidrar med radarsystem och nyutvecklade anti-drönarsystem, en kapacitet som på rekordtid byggts upp av Försvarsmakten och visades upp under övningen Swenex på Gotland i somras. 

– Vi har kapaciteter som är ganska nya, men redan testade i skarpa övningar. Nu sätts de in för att skydda både Danmark och hela EU-mötet, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Enligt statsminister Ulf Kristersson har både myndighetsbeslut och regeringsbeslut fattats i snabb följd för att hinna leverera systemen i tid. 

– Vi har under helgen arbetat intensivt för att ställa resurserna till förfogande. – Det som inte krävde regeringsbeslut gick redan i går. Det som krävde regeringsbeslut skickas i detta nu,” säger han.

De svenska systemen ska användas för att upptäcka, spåra och neutralisera fientliga drönare. Hotbilden omfattar både avsiktliga och oavsiktliga intrång, men kopplas direkt till Rysslands hybridkrigföring mot Nato-länder. Enligt den danska regeringen rör det sig om en av de allvarligaste kränkningarna hittills.

Kristersson konstaterar att det danska behovet hänger samman med samma hotbild som Sverige själv står inför. 

– När man tar så stora risker, som att kränka andra staters luftrum, då visar det på ett ryskt risktagande som är mycket allvarligt.

Försvarsministern påpekar att stödet till Danmark bara är en del i en bredare förstärkning. Regeringen satsar 175 miljarder kronor fram till 2030 på nya ytstridsfartyg, luftförsvar, medelräckviddiga luftvärnsrobotar och modernisering av Visbykorvetterna. Bara de senaste månaderna har investeringar på tio miljarder beslutats inom luftförsvaret.

Det svenska stödet ses som en tydlig markering om solidaritet inom Nato. Samtidigt växer hotet mot hela Östersjöområdet där GPS-störningar, drönare, cyberattacker och påverkansoperationer blivit en del av vardagen. Lyftrumskränkningarna mot Polen och mot Estland vill ha artikel 4-samtal inom Nato. När det kommer till luftrumskränkningarna i Danmark vill regeringen inte säga att det är Ryssland, utan hänvisar till danska myndigheter.

– Våra danska kollegor säger att det är en kapabel, resursstark aktör och att det är statsaktör, säger Pål Jonson.

Danmark kallar angreppen det största ingreppet mot danskt luftrum någonsin. Drönarna sågs band annat över Karup flygbas, vilket tvingade basen att tillfälligt stänga luftrummet för civil trafik. Möjliga observationer rapporterades också i Tyskland, Norge och Litauen.

Norsk polis utreder möjliga drönarobservationer vid Ørland flygbas, där Norges F-35-stridsflygplan är stationerade.