Kriminella som missbrukar namnbyten och skyddade personuppgifter pekas ut som ett problem. Nu ska Skatteverket kartlägga hur vanligt det är.
Frågan aktualiserades efter mordet på en ung kvinna i Rönninge i vintras, där den misstänkte gärningsmannen hade bytt identitet flera gånger och fått skyddade personuppgifter. Ett annat exempel är den miljöbrottsdömda tidigare vd:n för Think Pink som uppges ha ändrat namn 17 gånger.
Regeringens farhåga är att namnlagen från 2017, som gjorde det enklare att byta namn, utnyttjas av kriminella. Nu ger man Skatteverket i uppdrag att ta fram statistik över hur ofta och på vilka grunder det sker. De ska också i samarbete med polisen undersöka om kriminella systematiskt använder namnbyten för att gå under radarn.
Skatteverket ska även analysera om skyddade uppgifter används för att dölja kriminell verksamhet.
