Susannas dröm: Sockersmarta skolor i hela Sverige
Susanna Almström jobbar hårt för sin dröm ”att varenda barn i vårt avlånga land ska få gå i en sockersmart skola”. (Foto: Privat)


Som motvikt till allt firande av kanelbullar, napoleonbakelser och semlor, grundade hälsopedagogen Susanna Almström ”en sockersmart dag”. Den har fått fäste i flera skolor i Sverige.

Fredag 21 oktober firas en sockersmart dag på flera skolor i landet. Hälsopedagogen och friskvårdskonsulenten Susanna Almström, som tillsammans med Hälsofrämjandet grundade dagen för två år sedan, är en eldsjäl med en dröm om att alla barn i Sverige ska få gå i en sockersmart skola. Hon har sett vilken negativ påverkan sockerrik kost har på hälsan.

Ta vara på fruktskörden: gör enkel äppelkompott utan tillsatt socker

– Vi har gjort detta för att balansera upp alla sockerdagar som finns. Det är cirka 22 sockerdagar som firas i vår kalender på ett år, säger Susanna Almström.

Susanna har jobbat i 15 år med barn och hälsa i olika former. Hon är mycket engagerad i flera olika projekt för att hjälpa barnen att få en bra kost i skolan. ”Skolmatslyftet – En sockersmart skola” leder hon tillsammans med Hälsofrämjandet, och projektet ”En sockersmart framtid” driver hon tillsammans med Korpen Haninge. Dessa två finansieras till stor del av Socialstyrelsen och Gålöstiftelsen.

Syftet med Skolmatslyftet är att påverka skolmaten i en positiv riktning. Man vill främja ekologiska och gärna närproducerade råvaror, och så lite tillsatser och socker som möjligt.

Testar nya produkter

Det är flera skolor som ska fira på fredag, bland andra Vendelsömalmsskolan, som nyligen vann ett pris för bästa skolkök i Haninge kommun. Svartbäcksskolan firade redan förra året sina 429 dagar som sockersmart.

– Det var ballonger och hälsosamma smoothies. Barnen hade gjort teckningar, det var jättekul att se. Nu blir det andra året för dem och då får vi lägga till 365 dagar, säger Susanna stolt.

Grönsaksbuffén en helt vanlig dag på Svartbäcksskolan. Skolan är med i både Skolmatslyftet - En sockersmart skola och En sockersmart framtid. Köket lyfter fram den gröna världen och tänker sockersmart rakt igenom i hela skolverksamheten. (Foto: Susanna Almström)

Grönsaksbuffén en helt vanlig dag på Svartbäcksskolan. Skolan är med i både Skolmatslyftet – En sockersmart skola och En sockersmart framtid. Köket lyfter fram den gröna världen och tänker sockersmart rakt igenom i hela skolverksamheten. (Foto: Anders Sutton/ Svartbäcksskolan)

Fredrika Bremergymnasiet, en av Sveriges största gymnasieskolor, har infört både Skolmatslyftet – En sockersmart skola och En sockersmart framtid. De har jobbat med sina matsalar och sanerat sina båda caféer helt från sockerrika livsmedel, berättar Susanna. Nu finns det ytterst lite kost med tillsatt socker kvar.

På fredag ska eleverna på Fredrika Bremergymnasiet få smaka på nya drycker som kombucha, fruktbaserade godsaker utan socker och även osockrat kokosvatten. Gillar ungdomarna produkterna så ska de så småningom ingå i skolkafeterians sortiment.

Värsta fienden mot barnens hälsa

Med sitt engagemang hoppas Susanna att barn och ungdomar kan gå en frisk framtid till mötes. Vuxenansvaret har ”försvunnit på något vis”, menar hon, så ”någon måste går ner på marken och driva de här frågorna”.

– Socker ser jag som den absolut värsta biten vad gäller ohälsa hos barn och ungdomar. Jag möter barn och jag har räknat på deras sockerkonsumtion. Jag ser hur mycket socker de får i sig. Det är bedrövliga mängder.

”Börjar man räkna sockerbitarna, så är det inte många som kommer undan min sockerlupp.”

– Susanna Almström, hälsopedagog och friskvårdskonsulent

Susanna Almström nämner några av de hemskaste produkter som används i dag på skolor:

– Många skolmatsalar serverar sötat bröd, exempelvis polarpärlan och lingongrova. Ofta glömmer man bort att det är tillsatt socker i maten, så det är viktigt att läsa innehållsförteckningar. Det finns skolor som har stora dunkar ketchup och sylt stående framme dagligen som ”krydda”.

Hon berättar att en portion kräm innehåller cirka 14 tillsatta sockerbitar. En drickyoghurt kallad Yoggi Jalla innehåller 8 tillsatta sockerbitar. En portion nyponsoppa innehåller cirka 9 sockerbitar. Enligt WHO:s rekommendationer bör barn inte få i sig mer än motsvarande 4-6 tillsatta sockerbitar per dag.

 

Socker som ska bortIMG_3030

Matvaror som ska bort från skolmatsalar. På skylten WHO:s rekommendationer vad gäller max antal tillsatta sockerbitar per dag. (Foto: Anders Sutton/Svartbäcksskolan)

– Och då ska man komma ihåg att barnet behöver ju äta hemma också, så skolan äger inte hela potten. Börjar man räkna sockerbitarna, så är det inte många som kommer undan min sockerlupp. Det behövs mer kunskap.

Det är alltför många förskolor och skolor som inte följer skollagen och Nordiska näringsrekommendationer (NNR), menar Susanna. Och det var också den frågan hon tog upp då hon träffade folkhälsominister Gabriel Wikström i tisdags.

Barnen är inte problemet

Susanna jobbar mycket med att direkt informera eleverna. Sedan hon började har hon träffat tusentals elever. De är ”invaggade i en falsk verklighet”, säger hon. Sockrade produkter finns alltid tillgängliga, och eftersom ingen tidigare har tagit bort sockret så tror barnen att sockret inte är någon fara. Ofta blir de upprörda när de får höra om sockrets negativa hälsoeffekter, och frågar varför ingen har berättat om det tidigare.

Det är sällan barnen som klagar på sockersaneringen, berättar hon. Är det någon gång Susanna stöter på patrull så är det med lärare.

– Barnen kan komma och fråga: ”Varför har ni tagit bort ketchupen?”, och när man då förklarar att det är för deras bästa och för deras hälsas skull, och för att vi nu är en sockersmart skola, så blir de nöjda med svaret.

I Facebookgruppen En Sockersmart Skola kommunicerar många frustrerade föräldrar, och även lärare som hör av sig och berättar.

”De är det bästa vi har och vi håller på att sockra sönder dem.”

– Susanna Almström, hälsopedagog och friskvårdskonsulent

En mamma skrev nyligen till Susanna och berättade om vilken mat hennes barn hade fått en vanlig dag på skolan:

”De hade fått börja dagen med sockerkaka till film. Sedan fick de pannkakor och sylt till lunch. På fritids hade de bara råkat baka äppelpaj. De belönas med godis och bokstavskex då de klarat alla bokstäver i alfabetet. De får glass då de ska titta på sin nya tillbyggnad. Glass på skoldagen, tårta osv.”

– Det gäller våra barn och ungdomar. Det är de som ska ta hand om oss när vi blir gamla. Vi måste vårda dem. De är det bästa vi har, och vi håller på att sockra sönder dem. Det finns hur mycket forskning som helst som stödjer detta. WHO skulle aldrig annars gå ut med sina varningar.

5 skäl till att sluta äta socker

Susanna berömmer rektorer, lärare och elever, som hon kallar för vardagshjältar.

– Det är en fröjd att få komma ut till skolorna och se förändringsarbetet. Och det är lätt att få till en förändring. Man behöver bara trycka på rätt knappar, förklara och komma med de bättre alternativen. Det är inga svåra saker, inga kostsamma saker, säger Susanna Almström.