September är den första kalendariska höstmånaden. Årstiden ger associationer till vikande ljus och tilltagande kyla, men också till blåst. Är det någon årstid som kopplas till storm, är det hösten. Det betyder inte att det inte kan blåsa våldsamt under resten av året, men en rad höststormar har skrivit in sig i väderhistorien, och några har inträffat redan i september.
Den kalla polarluften från Arktis, där avkylningen nu kommit i gång ordentligt, börjar så här års utmana den ännu sommarvarma luften en bit ner över Atlanten och den europeiska kontinenten. I det mötet frigörs mycket energi. Havet är fortfarande relativt varmt, och när dess vattenånga kondenseras i den kyliga luft som nu tränger fram blir de vandrande atlantiska lågtrycken – cyklonerna – djupare och kraftfullare än vanligt. Ju större skillnad mellan lufttrycket i och utanför cyklonen, desto starkare vindar uppstår när den inrusande luften försöker utjämna tryckskillnaden.
För att kallas storm måste vinden i ett oväder ha en medelvind på minst 24,5 meter per sekund i minst tio minuter. Det är inte särskilt ovanligt på kalfjället eller i kustbandet. När stormvindarna någon gång tar sig långt in över land kan det få stora materiella konsekvenser i form av bland annat fallande träd och bortblåsta tak.
