Region Stockholm har fattat ett beslut över huvudet på invånarna i Vällingby. Genom att stänga röntgenmottagningen i Vällingby läkarhus splittras ett fungerande samarbete med Västervårdens vårdcentral, skriver sjuksköterskan Maria Halkiewicz (M).
Förlorarna är de äldre och sköraste patienterna – och de lämnas nu i ett totalt vakuum. Under flera decennier har patienter hos Västervården haft en enorm trygghet. Om en läkare misstänkt en propp i skallen eller en allvarlig inflammation i buken har vägen till en CT (skiktröntgen) varit kort. Patienten har bara behövt ta hissen till en annan våning i samma välkända hus. Den tiden är nu förbi efter regionens senaste upphandlingsbeslut.
Regionen verkar tro att det bara är att flytta patienter som schackpjäser över Stockholmskartan. Men verkligheten ser helt annorlunda ut.
Låt oss titta på ett konkret exempel som visar hur systemet faller samman. En 88-årig kvinna i Vällingby går med rullator. Hennes hälsa har tvingat henne att sluta köra bil. Hon har nu i flera månader väntat på att kommunen ska handlägga och godkänna hennes ansökan om färdtjänst.
När läkaren på vårdcentralen nu behöver en akut skiktröntgen av hennes mage eller skalle möts hon av beskedet att det inte längre går att göra i huset. Hon hänvisas till Sollentuna eller ännu längre bort norröver.
För en äldre människa kan några extra dagars väntan vara skillnaden mellan liv och död.
Hur har Region Stockholm tänkt att denna kvinna ska ta sig dit? Utan bil, med rullator, och utan färdtjänst? Ska hon tvingas åka rullator på pendeltåget i flera timmar med en misstänkt allvarlig sjukdom i kroppen? Svaret är att hon inte kan det. Resultatet blir att sköra äldre lämnas utan livsviktiga undersökningar.
Tre akuta konsekvenser av centraliseringen är tydliga. I stället för en trygg undersökning i närområdet tvingas multisjuka äldre ut på utmattande resor till främmande kommuner. Vården väljs bort i ren desperation. När vägen till en CT-undersökning kräver månader av färdtjänstköer och timmar av restid finns det en konkret risk att svaga äldre helt avstår. Det handlar om dolt lidande och missad cancer eller akuta buksjukdomar. Dessutom splittras vårdkedjan: Att riva isär samarbetet mellan vårdcentral och röntgen under samma tak fördröjer viktiga svar. För en äldre människa kan några extra dagars väntan vara skillnaden mellan liv och död.
Detta är byråkrati när den är som allra sämst. Regionen sparar kanske pengar på papperet genom att prioritera sina egna fastigheter framför privatägda läkarhus. Men notan betalas av de äldre i form av ren otrygghet och livsfara.
Öppna en lokal röntgen i Vällingby omedelbart – centraliseringen måste stoppas. Om inte Evidia får vara kvar i Vällingby läkarhus måste regionen omedelbart ge den nya leverantören (Unilabs) i uppdrag att öppna en ersättningsmottagning i Vällingby centrum.
Vi bör också koppla ihop vårdremisser med automatiska sjukresor. Sköra patienter över 75 år eller de som saknar färdtjänst ska inte behöva strida mot kommunal byråkrati. När en remiss skrivs måste en sjukresa från dörr till dörr bokas och betalas automatiskt av regionen.
Till sist: Stoppa nedmonteringen av ABC-staden. Vällingby byggdes för att allt skulle finnas nära. Att tvinga västerorts äldre till Sollentuna för grundläggande bilddiagnostik är ett historiskt misslyckande.
Tänk om och gör rätt. Sätt de äldres hälsa och faktiska förmåga att förflytta sig före stela upphandlingsregler.
Maria Halkiewicz (M)
Leg. sjuksköterska medicin kirurgi
