Mer stadsgrönska och vilda pollinatörer lades till etappmålen när regeringen presenterade sin handlingsplan för biologisk mångfald. Men planen får kritik för att innehålla för lite och komma för sent.

Världens länder kom 2022 i Montréal överens om att skydda 30 procent av land- och havsområdena fram till 2030. När regeringen presenterar Sveriges handlingsplan är det nästan ett år efter utsatt tid.

Två nyheter rör stadsgrönska och pollinatörer, som blir nya etappmål. Stadsgrönska är ett sätt att stärka både den biologiska mångfalden och vår livskvalitet, förklarar miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Frågan om vilda pollinatörer är alldeles för ouppmärksammad, anser hon.

Får kritik

– Det handlar om vilda bin, humlor och annat, men också om fjärilar, skalbaggar och till och med något så banalt som bananflugor som är viktiga pollinatörer som påverkar våra landskap. Det är viktigt att fler får upp ögonen för det, inte minst att myndigheter tar lite större hänsyn till det i sitt arbete.

Men resten av handlingsplanen innehåller inte mycket nytt, anser miljöorganisationer som är kritiska mot såväl innehåll som ambitioner.

– Vi saknar ett tydligt nationellt etappmål för hur vi ska skydda 30 procent av våra vatten och landområden till 2030 som är ett globalt åtagande. Det är en allvarlig brist, säger Åsa Ranung, policyrådgivare på Världsnaturfonden WWF.

Saknar krisinsikt

Naturskyddsföreningens pekar på att handlingsplanen lämnas in ett år för sent och beskriver regeringens ambitioner som ”otillräckliga”.

”Det finns inga svar på hur den snabba förlusten av biologisk mångfald ska stoppas. Gapet mellan vad Sverige har lovat internationellt och vad regeringen faktiskt gör är enormt. Regeringen visar en allvarlig brist på krisinsikt”, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, i en skriftlig kommentar.