loadingMott Sreymom, 34 år, är minröjare och råtthandledare i Kambodja. Han tycker att råttorna är snälla. Foto: Anton L. Delgado/AP/TT
Mott Sreymom, 34 år, är minröjare och råtthandledare i Kambodja. Han tycker att råttorna är snälla. Foto: Anton L. Delgado/AP/TT
Utrikes

Snälla jätteråttor röjer minor i Kambodja

TT

För många väcker de brunspräckliga gnagarna avsky, men för Mott Sreymom, minröjare i Kambodja, är de som familjemedlemmar.

– De är väldigt vänliga. Jag litar på råttorna, säger han.

Hur många liv som de afrikanska jätteråttorna har räddat är svårt att veta, men de är åtskilliga. I det sydostasiatiska landet har råttorna blivit oumbärliga i sökandet efter landminor som dödat och lemlästat tusentals kambodjaner genom åren.

Råttorna, som kan bli upp till 45 centimeter långa och väga 1,5 kilo, tar sig smidigt fram över fälten och markerar för sina ledare när de känner doften av sprängämne som används i landminor.

Råttorna har ett välutvecklat luktsinne. Foto: Anton L. Delgado/AP/TT

– När jag arbetar med de här råttorna hittar jag alltid minor, de missar inte en enda, säger Mott Sreymom, 34 år och råtthandledare i minröjningsorganisationen Apopo. Organisationen utbildar gnagardetekteringsteam som inte bara arbetar i Kambodja utan även skickas till andra delar av världen där minor är ett problem.

Kambodja blev, efter mer än 30 års inbördeskrig, ett av de mest minerade länderna i världen. Omkring 20 000 människor har dött och dubbelt så många skadats av landminor och explosiv ammunition som ligger i marken.

Råttorna har ett välutvecklat luktsinne. Dessutom är de små och väger mindre än till exempel hundar, som också används av minröjningsteamen på Apopo.

– Jag litar verkligen på de här råttorna, säger Mott till AP:s utsända på plats i provinsen Siem Reap i nordvästra delen av landet.

– Vi arbetar med dem nästan dagligen, så vi kommer dem nära. De är väldigt vänliga och blir inte rädda. De är som en familj.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingMott Sreymom, 34 år, är minröjare och råtthandledare i Kambodja. Han tycker att råttorna är snälla. Foto: Anton L. Delgado/AP/TT
Mott Sreymom, 34 år, är minröjare och råtthandledare i Kambodja. Han tycker att råttorna är snälla. Foto: Anton L. Delgado/AP/TT
Utrikes

Snälla jätteråttor röjer minor i Kambodja

TT

För många väcker de brunspräckliga gnagarna avsky, men för Mott Sreymom, minröjare i Kambodja, är de som familjemedlemmar.

– De är väldigt vänliga. Jag litar på råttorna, säger han.

Hur många liv som de afrikanska jätteråttorna har räddat är svårt att veta, men de är åtskilliga. I det sydostasiatiska landet har råttorna blivit oumbärliga i sökandet efter landminor som dödat och lemlästat tusentals kambodjaner genom åren.

Råttorna, som kan bli upp till 45 centimeter långa och väga 1,5 kilo, tar sig smidigt fram över fälten och markerar för sina ledare när de känner doften av sprängämne som används i landminor.

Råttorna har ett välutvecklat luktsinne. Foto: Anton L. Delgado/AP/TT

– När jag arbetar med de här råttorna hittar jag alltid minor, de missar inte en enda, säger Mott Sreymom, 34 år och råtthandledare i minröjningsorganisationen Apopo. Organisationen utbildar gnagardetekteringsteam som inte bara arbetar i Kambodja utan även skickas till andra delar av världen där minor är ett problem.

Kambodja blev, efter mer än 30 års inbördeskrig, ett av de mest minerade länderna i världen. Omkring 20 000 människor har dött och dubbelt så många skadats av landminor och explosiv ammunition som ligger i marken.

Råttorna har ett välutvecklat luktsinne. Dessutom är de små och väger mindre än till exempel hundar, som också används av minröjningsteamen på Apopo.

– Jag litar verkligen på de här råttorna, säger Mott till AP:s utsända på plats i provinsen Siem Reap i nordvästra delen av landet.

– Vi arbetar med dem nästan dagligen, så vi kommer dem nära. De är väldigt vänliga och blir inte rädda. De är som en familj.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025