Europa har ägnat sig åt att ställa upp högtflygande mål. Dessa har med tiden visat sig vara inte bara ambitiösa, utan orealistiska. Flera sådana bombastiska mål håller nu på att överges helt och hållet. Dessa bakslag hade kanske varit möjliga att undvika om man hade satsat på gradvis utveckling i stället för ”Det stora språnget”.
Sluta försöka – börja träna!” Detta råd har nog fler än en personlig tränare gett till sin adept, särskilt veckorna efter nyår. Det är en mycket vanlig mänsklig svaghet att sätta för höga mål. På nyårsdagens morgon kanske kroppen inte är i topptrim, men almanackan påpekar vänligt men bestämt att ett nytt år har randats. Då är det lätt hänt att löften avkunnas av typen ”om två månader ska jag åka Vasaloppets nio mil trots att jag aldrig stått på ett par skidor och har kondition som en långvårdspatient”.
När sedan skidorna väl kommer på fötterna upptäcker vederbörande snabbt att redan en enda mil i spåret leder till skoskav och värkande muskler. Då är frestelsen stor att helt blåsa av hela målsättningen: ”Suck, det gick inte.”
