Jag ser pjäsen ”Amadeus” för andra gången. Det är drygt 40 år sedan sist, men en av skådespelarna har en huvudroll i båda uppsättningarna. Philip Zandén är i mitt tycke briljant både som ungt geni och som äldre medelmåtta. Har de båda övertygande rolltolkningarna något med igenkänning att göra, tro?
Som svensklärarstuderande åkte jag år 1981 med klassen från Högskolan i Karlstad till Stockholm för olika studie- och teaterbesök. Från den resan minns jag framför allt en sak: att jag tyckte pjäsen ”Amadeus” på Stadsteatern var fantastisk. I den gestaltades Mozart av Philip Zandén.
Detta hände tre år innan den Oscarbelönade filmen, regisserad av Milos Forman, hade premiär. Pjäsen skrevs av britten Peter Shaffer, hade premiär i London 1979 och blev en publiksuccé. När ”Amadeus” sattes upp av Göran Eriksson på Stadsteatern i regi av Ivan Glans 1981 blev den en publiksuccé också här – samt 26-årige Philip Zandéns genombrott som skådespelare.










