Nya partier har fått mandat i kommunpolitiken efter valet. I Malmö har läkaren Nils Littorin fått röster genom att ha pekat på korruption och skatteslöseri, men möts av motstånd från etablerade partier som vill dämpa kritiken.
Mellan 1973 och 2022 har antalet lokala partier i kommunfullmäktige runt om i Sverige ökat från drygt 40 till över 100. Det visar forskning från Linköpings universitet. De nya partiernas intåg har inte alltid tagits emot väl. På sina håll har mottagandet varit svalt och kritiken från de nya partierna hård. För hård, tycker fullmäktiges vice ordförande i Malmö, Kerstin Håkansson (V), som gav Malmölistans Nils Littorin flera tillrättavisningar efter hans första anförande i oktober.
”Det här är en jättefin församling, där vi ägnar oss åt demokrati och där alla i det här rummet ska känna sig trygga och bekväma med att yttra vad de tänker och tycker. Vi ska inte behöva känna att vi får orättfärdig kritik.”











