Skolan som vågar tänka utanför sockerboxen
Susanna Almström, hälsopedagog, och Riikka Piri, ansvarig för ett av kaféerna på Fredrika Bremergymnasiet, dukar upp med smoothies och kaneläpplen. (Foto: Pirjo Svensson/Epoch Times)


Fredrika Bremergymnasiet i Haninge kommun är en av de skolor som tagit till sig projektet Skolmatslyftet – en sockersmart skola. Skolans rektor Robert Aspfors har tillsammans med hälsopedagogen Susanna Almström och kökscheferna utvecklat konceptet, som gett ett rejält lyft i kvalitén på maten. Eleverna gillar grönsakerna och de fräscha salladerna som serveras i matsalen.

– Vissa elever kommer till matsalen och frågar nyfiket: ”Vad är veckans grönsak?” När det kommer en kille på två meter och frågar, det är häftigt. Eller när de kommer och säger: ”Vilka fina sallader vi får idag.” Då känns det roligt. Ifall eleverna klagar på att vi inte har ketchup, så säger jag: ”Men vi är ju en sockersmart skola, vi har inte ketchup idag.” Då kan de skratta lite, men ingen blir arg. Men i början var det en hel del diskussioner om just ketchup, sade Mia El Alaoui, restaurangansvarig.

Susannas dröm: Sockersmarta skolor i hela Sverige

På luciadagen firade man i kafeterian med nyttiga smoothies. De innehöll bara naturliga råvaror som ingefära, hallon, jordgubbar, mango och naturell yoghurt. Man bjöd också på kaneläpplen utan tillsatt socker, pepparkakor, risgrynsgröt och frukt, men varken bullar, lussekatter, eller julmust fanns på borden.

IMG_1171 (1)

Susanna Almström och Robert Aspfors, rektor för Fredrika Bremergymnasiet, och Årets skolledare 2016 i Haninge, har tillsammans med andra kollegor jobbat i två år för att göra skolan sockersmart. (Foto: Pirjo Svensson/Epoch Times)

Susanna Almström menar att det inte är farligt att ändra på traditionerna. I sådana här fall är det ansvarsfullt, säger hon.

– Inom projektet tänker vi att man överlåter firandet med socker och bullar till hemmen, sade Almström.

Två kilo socker per dag

Robert Aspfors, rektor för Fredrika Bremergymnasiet som har totalt 2 100 elever, berättar hur han och kollegorna för ett par år sedan började titta kritiskt på den mat som serverades i matsalarna och kaféerna. Skolan har många läroplansmål som handlar om att lära ungdomar att ta hand om sig själva, sin kropp, och sitt välbefinnande.

– Oftast tänker man sig att de där hälsomålen ska ske inom ramen för idrott och hälsa, men det är så mycket bredare än så, sade Aspfors.

”Det var egentligen socker överallt.”

– Robert Aspfors, rektor

– Utan att försöka leta efter forskning på det, insåg vi klart att vi ger ungdomarna väldigt mycket socker. Vi hade till exempel som ett alternativ sötad yoghurt med flingor, som i sig var sötade. Dessutom hade vi en sockerskål bredvid. De åt sockrad yoghurt och hällde på mer socker, för de var vana vid det.

När han frågade den köksanvarige hur mycket socker det gick åt, fick han veta att det rörde sig om nästan två kilo per dag, fördelat på endast 500 elever. Det var då han fick kontakt med Susanna Almström.

IMG_1186

Mia El Alaoui, restaurangansvarig på Fredrika Bremergymnasiet, har sett till att maten som serveras idag i skolmatsalen är både nyttigare och mer kreativt tillagad än tidigare. (Foto: Pirjo Svensson/Epoch Times)

– Susanna erbjöd sig att komma ut och titta. Hon såg att vi hade chokladbollar och kanelbullar i vårt kaféutbud. Vi hade O’boy och juice som innehöll tillsatt socker. Det var egentligen socker överallt.

De märkte att många av eleverna levde ohälsosamt, och att det fanns problem med övervikt.

– Och då förstod vi att något måste göras. Vi försökte erbjuda ett bättre alternativ, sade Aspfors.

Goda sallader och motivation

– Vi började jobba med mer grönsaker i restaurangerna, bättre salladsutbud och frukt på eftermiddagarna som ungdomarna kunde ta med sig till klassrummet. Vi märkte att det gjorde skillnad. Det blev en lugnare stämning på eftermiddagarna, och mer studiero i klassrummet.

Parallellt med utfasningen av det sockrade utbudet började Susanna Almström jobba med Riikka Piri, ansvarig för det ena kaféet. De tog fram nya alternativ med frukter, smoothies, ägg, grovt bröd och citronvatten. Chokladbollarna plockades bort under sommaren 2015. På hösten hade de sorterat bort allt tillsatt socker ur utbudet.

”Vi såg många som började äta fruktsallad på rasterna.”

– Robert Aspfors, rektor

– Vi hade tipspromenader om socker för att motivera eleverna. Vi hade smoothie-inspiration under två dagar, där eleverna själva fick göra sina smoothies. Det var väldigt uppskattat. Under hela projektet har vi ständigt kommunicerat med eleverna för att öka förståelsen om faran med socker, berättade Susanna Almström.

Det var dock inte helt lätt i början, berättade rektorn. Många protesterade och klagade.

– I början var det våldsamma protester. Vi gick ju in och förändrade deras vardag. Helt plötsligt skulle de äta något helt annat än vad de var vana vid, sade Aspfors.

IMG_1153

Så här har godspåsarna vuxit sedan 70-talet. Det säger något om hur mycket sockerkonsumtionen har ökat. (Foto: Pirjo Svensson/Epoch Times)

Men efter några veckor så blev det lugnare. Eleverna hade vant sig vid det nya, och de uppskattade det.

– Vi såg många som började äta fruktsallad på rasterna. Det var heller ingen skillnad på försäljningen i kaféet. Snarare tvärtom, försäljningen har faktiskt ökat, sade Aspfors och tillade:

– Det är klart att rätt som det är så kommer någon och säger: ”Jag saknar våra chokladbollar”.

Ungdomar behöver goda förebilder

En annan sak som man måste komma ihåg är att lärarna och de vuxna som jobbar på skolan ska vara goda förebilder, säger rektor Aspfors.

– Vi märkte att många lärare hade köpt med sig läsk [från andra ställen] och till med ännu värre – energidrycker som innehåller koffein och socker i höga doser. De satt och åt och drack tillsammans med eleverna på rasterna.

Det fungerar inte att personalen sitter och dricker sådant tillsammans med eleverna, samtidigt som skolan jobbar med att få bort sockret, säger han.

IMG_1156

Eleverna äter mer frukter idag, och visst ser äppelbitarna med kanel på goda ut. (Foto: Susanna Almström)

– Så de förstod det. De dryckerna har också försvunnit från skolan, som en positiv effekt.

Skolan har två byggnader med var sin kafeteria och matsal. När man såg att det gick bra i den ena delen av skolan kändes det naturligt att bygga ut projektet till hela enheten.

– Vi har bara hållit på i två år. Och vi kommer att fortsätta. Det verkar som om alla är nöjda, och väldigt nöjda, med restaurangutbudet också, sade Aspfors.

Alexandra gick ned fem kilo

Alexandra är 16 år och går på gymnasiet. Hon har gått ett steg vidare, och slutat helt med socker. Hon hade börjat träna på gym, och ville inte äta så mycket socker.

– Det känns skönt att slippa allt socker, sade Alexandra med ett leende.

Hon började dricka mineralvatten på vardagarna, istället för cola och annan läsk. Sedan tog hon bort chipsen och godiset.

 

IMG_1155

Naturell osötad yoghurt med fruktbitar. (Foto: Pirjo Svensson/Epoch Times)

– Man blev lite sockersugen de första dagarna, men jag bet ihop och tänkte: Nej, jag ska inte äta socker.

Hon åt frukt istället. Nu äter hon mest sallad, kött och annat protein.

– Jag har gått ner fem kilo på tre veckor och känner mig lite piggare. Det är bra för kroppen, man blir gladare och slipper sockersuget varenda dag, sade en nöjd Alexandra, och tillade att hon är stolt över sin livsstilsförändring.

Fler skolor intresserade

Riikka Piri är ansvarig för kafeterian. Hon är en eldsjäl för det sockersmarta konceptet, berättar Susanna Almström. Hon jobbar tätt ihop med Susanna och har själv börjat äta mindre socker.

– Vi har gjort mycket förändringar i kaféet. Jag lyssnar mycket på Sussi [Susanna Almström] och får inspiration från henne. Vi gör detta för elevernas skull, och för oss själva med, sade Riikka Piri.

Så vet du om du är sockerberoende

Enligt Susanna vill fler skolor vara med i projektet. Ytterligare två hälsopedagoger som hon har utbildat vill börja jobba med detta.

– Hade jag haft mer finanser, så hade vi absolut utökat projektet med många fler skolor. Har man viljan och modet och vågar prioritera pengar från skolornas håll, så skulle projektet kunna utökas snabbt, sade Susanna Almström.