Högskolor och universitet lägger mycket kraft på att täppa till studenternas möjligheter att fuska med hjälp av generativ AI. Det handlar bland annat om att styra över från hemtentor till övervakade salstentor.

Regeringen har varnat för en försämrad läsförmåga inte bara bland skolelever, utan också bland högskolestudenter. Det i kombination med hjälpmedel som AI ökar risken för fusk, enligt regeringen.

Den gav därför Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att kartlägga hur lärosätena jobbar för att motarbeta fusk genom användning av AI och andra digitala verktyg. Under coronapandemin, då högskolestudenter fick plugga och tenta på distans, ökade antalet fuskärenden. Därför täcker UKÄ:s undersökning just distansstudier.

Färre hemtentor

UKÄ:s rapport visar att den vanligaste åtgärden för att minska risken för fusk med AI är att dra ned på antalet hemtentor och öka antalet salstentor med tentamensvakter på plats.

Många lärosäten använder sig också av särskilda digitala bedömningsplattformar. På det viset kan läraren begränsa vilka programvaror som studenterna kan använda. En sådan digital tenta kan också spåra upp plagierad eller AI-genererad text och anpassa svarstiden för en specifik fråga.

Ett tredje sätt är att ersätta hemtentor med muntliga examinationer.

Stöd ska erbjudas

Men AI behöver inte vara totalt förbjudet vid tentor. På de lärosäten där AI tillåts är motkravet att studenter tydligt anger när och hur verktyget använts.

Andra åtgärder är att erbjuda studenterna det stöd de behöver för att kunna lösa uppgifter självständigt, utan fusk, till exempel kurser i akademiskt skrivande.

Även lärarnas behov av AI-utbildning lyfts. Det gäller inte bara i hur de kan spåra AI-fusk, utan också hur AI kan bli en del i undervisningen. Ett par lärosäten erbjuder generativa AI-verktyg till lärarna – till exempel som hjälp att skapa tentamensfrågor.