Nio av tio högstadielärare gillar sitt jobb, och andelen som räknar med att vara kvar i yrket har ökat. Men svenska lärare vittnar också om stress och stök.
– Arbetet med att skapa studiero har blivit mer krävande och stressande, säger Anna Castberg på Skolverket.
Bilden ges i världens största studie av lärares yrkesvillkor: Talis.
Mot bakgrund av de negativa rubriker skolan ofta får ger Talis ett möjligen överraskande besked: 92 procent av svenska lärare på högstadiet är nöjda med sitt jobb. Det är samma nivå som OECD-snittet och som i Talis 2018.
Två av tre svenska lärare skulle välja samma yrke igen om de fick välja om, en påtaglig ökning sedan Talis 2013.
En annan positiv indikation är den relativt låga andelen lärare som tror att kommer att söka sig bort från yrket inom några år. Bland lärare yngre än 55 år är andelen 17 procent, en väsentlig minskning sedan 2018. Bland lärare under 30 år är andelen så låg som 10 procent.
Lågt värderat
Men en del av lärarutbildningarna i Sverige har haft svårt att fylla platserna och troligen är det kopplat till yrkets status. I Talis tycker endast 15 procent av lärarna att yrket är högt värderat i samhället.
– Andelen som anser att yrket har hög status har ökat med cirka 10 procentenheter sedan 2013, men yrkets upplevda status är fortfarande lägre än OECD:s genomsnitt, säger Stephanie Plenty, Skolverkets projektledare för Talis.
Stephanie Plenty, projektledare på Skolverket, presenterar de svenska resultaten för Talis 2024. Foto: Anders Wiklund/TT
Inte förvånande vittnar lärare också om stress. Cirka 44 procent av de svenska högstadielärarna är ganska eller mycket stressade, samma andel som i förra mätningen .
– Fortfarande är det administration som skapar mest stress, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket.
Svenska lärare lägger ungefär tre timmar i veckan på administration, mer än de andra nordiska länderna.
Störande elever
De allra flesta svenska lärare tycker att de och eleverna kommer bra överens för det mesta. Men stök och oro i klassrummet är ett fortsatt problem. 17 procent av lärarna säger att de tappar ganska mycket undervisningstid på grund av det.
Ett negativt resultat är att 42 procent av svenska rektorer säger att mobbning sker varje vecka – dubbelt så många som OECD-snittet. Bilden är dock inte entydig.
– I våra internationella studier bland elever där de uppger om de är mobbade ser vi inte att Sverige sticker ut negativt, säger Stephanie Plenty.
Så trots stressen och stöket – vad är det som ger lärarna arbetstillfredsställelse?
– Svenska lärare är väldigt engagerade. Att kunna påverka samhället är en viktig drivkraft. De ser också positivt på stödet från rektor och sina arbetsrelationer, säger Anna Castberg.
