Det här är tredje delen i en artikelserie om vanliga orsaker till ryggsmärta. Här kan du läsa del 1 och del 2.

I de två föregående artiklarna om ryggproblem fokuserade jag på några mindre kända källor till ryggsmärta: käken, fotleden, matsmältningsapparaten och leden mellan bäckenet och korsbenet vid sakroiliaka leden. I artiklarna framkom att dessa till synes egendomliga källor inte bara var verkliga utan också ganska vanliga orsaker till ryggsmärta. Denna gång ska vi titta på en mer uppenbar källa, nämligen ryggradsdisken.

En avgörande faktor i degenereringen av ryggradsdiskarna är åldrandet, då förnyelsen av dess celler avtar. Detta är dock vanligt redan hos män vid 35 års ålder. Förklaringen kan ligga i att den här sortens problem kan uppstå av olika orsaker eller ur en kombination av faktorer vilka är alltför komplicerade för att vi ska kunna fastställa dem med en enda förklaring. Som man kan se uppvägs ryggens längd av två krökningar; en på bröstkorgsnivå och en på ländryggsnivå.

Termen diskbråck talas det ofta om i samband med svåra ryggsmärtor och det kan vara på sin plats att vi tittar på vad det egentligen innebär. Som alla vet består ryggraden av 27 små ben, kotor, med diskar mellan varje kota. Dessa delar bildar en enda lång obruten struktur med ryggradsbenen som gradvis övergår till brosk följt av nästa disk, sedan gradvis tillbaka till benet på nästa ryggkota och så vidare från huvudet till ryggslutet. Delarna är alltså inte separerade från varandra.

Flexibilitet

Flexibilitet är nyckelfunktionen i denna struktur, där disken sörjer för flexibiliteten. En annan lika viktig roll för ryggraden är att den bildar en säker passage för nerverna som utgår från hjärnan och tar sig igenom bålen på väg till alla kroppsdelar. Den kraftiga smärtan vid skada eller vid en dåligt fungerande ryggrad kommer i själva verket från att ryggraden inte lyckas upprätthålla detta skydd.

Disken skapar som sagt stor rörlighet i ryggraden. Den minskar de stötvågor som passerar genom ryggraden till följd av att fötterna stöter i marken när vi går och springer. Genom att diskarna finns undviks friktionen mellan kotorna när vi böjer och vrider på oss. Brosket i disken bildar koncentriska lökliknande lager med mjuka, porösa kärnor i mitten.

Omkring 80 procent av disken består av vatten, därtill kommer proteiner och kolhydrater i form av polysackarider. Således kan disken ändra form när ryggraden böjs och vrids vid rörelse och fungerar som en axel runt vilken den enskilda ryggkotan lutar och vrider sig.

Tyvärr börjar försämringen hos vissa män så tidigt som vid 35 års ålder, då de små pulsådrorna blir blockerade.

Den mjuka, flytande substansen i kärnan och de skyddande brosklagren behöver konstant näring för att upprätthålla sin oumbärliga elasticitet och spänstighet. Detta sköts av små blodkärl som passerar genom brosklagren, där en del når kärnan för att förse den med näring. Tyvärr börjar försämringen hos vissa män så tidigt som vid 35 års ålder, då de små pulsådrorna blir blockerade.

Det finns så många faktorer vad gäller mekanismen, patologin, fysiologin och psykologiska faktorer, att det inte kan sägas med säkerhet att någon enskild av dem är orsak till den dåligt fungerande ryggradsdisken. (Vi samlar allt detta under benämningen åldrande, eftersom denna term på ett begripligt sätt förklarar de komplicerade processerna och därmed bortser vi från de personer vars kroppar klarar sig i mycket bra skick till ålderdomen.)

Den degenererade disken förlorar vätska: kärnan blir mindre och hårdare och förlorar sin elasticitet: Brosket hårdnar och det uppstår sprickor. En olämplig rörelse eller vid lyft av en mycket tung börda tvingas lite av det nästan flytande ämnet i kärnan att röra sig utåt genom sprickorna i den hårdnade disken. Disken som nu har förvrängts kilar sig mellan de två ryggkotorna längs kanten under trycket av den övre ryggkotan som lutar och pressar ner. På grund av de många nervändar som finns i området är det mycket känsligt vilket orsakar en molande smärta och rörelsehinder. Smärtan kan förvärras vid stående, sittande och även liggande position under långa perioder.

Kronisk ryggsmärta

Detta stadium, definierat som kronisk ryggsmärta, ses ofta som bara ett av de tillstånd som existerar och vi tar till olika strategier för att kompensera för obehaget och begränsningen i rörelsen. Det kan sedan behövas ytterligare en olycka, eller annan form av plötslig och våldsam rörelse, för att vi haltande ska söka oss till läkaren eller terapeuten för behandling och bot. En stor spricka har då öppnats och kärnans substans tvingas ner genom sprickan och pressar med stor kraft på en större yta av nervändar. Smärtan blir nu mer akut, och överförs kanske ända bort till en hand eller fot, beroende på vilket område som försörjs av den särskilda nerven.

Om kärnan slutligen börjar bukta ut i ett bråckliknande tillstånd, kallas detta för en diskprolaps och orsakar plågsam smärta och en lång period av rehabilitering. Kirurgi som ibland tillgrips i dessa fall har ofta haft en motsatt effekt och bör undvikas.

 

Degenerering av disken sker nästan alltid i nacken och ländryggen där ryggraden utsätts för mest upprepad påfrestning från rörelse. Detta upplevs i de flesta fall som en smärta i axeln och/eller ner i armen och vid huvudrörelse från skada i disken i nackryggen. Samma tillstånd i ländryggen trycker vanligen på ischias- eller lårnerven med smärta och rörelsehinder som följd. Den disk som är påverkad kan identifieras genom den del av benet där den överförda smärtan känns.

Tillstånd i bröstkorgsnivå som kutryggighet är vanligen förenade med förändringar i livet som påverkar näringsförhållanden och metabolism, såsom menopausen.

God hälsa är inte ett statiskt tillstånd

Det måsta sägas att det finns många tillstånd med ryggradsskador som inte involverar försämrat brosk eller diskar och som kan korrigeras med snabb behandling. Men försummelse av dessa tillstånd kan så småningom leda till det allvarliga tillstånd som beskrivs ovan. Det är klokt att acceptera tanken att god hälsa inte är ett statiskt tillstånd.

En frisk kropp kan dynamiskt balansera positiva och negativa faktorer i det dagliga livet. Det finns bara två andra alternativ: Den dynamiska förmågan kan vara under återhämtning eller försämring. Vår kropp kan för det mesta ta hand om sig själv. Det finns dock tillfällen då uppmärksamhet, energi och resurser krävs för att återställa ett tillstånd som försämrats.

Robert Gibson är pesionerad medlem i London and Counties Society of Physiologists. Han var med och skapade Body/Mind Clinic i Fife, Skottland, där han arbetat som terapeut under 10 år.