loadingInflationstrycket är förhöjt till följd av utbudsstörningarna kopplade till kriget i Mellanöstern, enligt riksbankschef Erik Thedéen. Foto: Christine Olsson/TT
Inflationstrycket är förhöjt till följd av utbudsstörningarna kopplade till kriget i Mellanöstern, enligt riksbankschef Erik Thedéen. Foto: Christine Olsson/TT
Ekonomi & Näringsliv

Riksbanken höjer räntan – och mer väntas

TT

Nu blir det dyrare att låna. För första gången sedan 2023 höjer Riksbanken styrräntan. Samtidigt flaggar man för ytterligare höjningar.

– Vi förväntar oss att räntan kommer att stiga något mer, säger riksbankschefen Erik Thedéen till TT.

Precis som bedömarna förutspått väljer Riksbanken att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,0 procent.

– Man kan tolka dagens besked som att Riksbanken kommer ikapp andra centralbanker som har höjt räntan mer tidigare, säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank.

Riksbanken motiverar beslutet med en starkare konjunktur i kombination med kostnadsökningar till följd av utbudsstörningar som gör att inflationen väntas stiga framöver.

– Tittar man på det kostnadstryck som företag möter samtidigt som de möter en stor efterfrågan så tror vi att det finns en ganska stor risk att de har möjlighet, och även känner sig tvungna, att höja sina priser, säger Thedéen.

Höjningar nästa år

Onsdagens räntehöjning kan följas av fler.

– Vi har en räntebana som över ett år går upp till nästan 2,50 procent, så vi förväntar oss att räntan kommer att stiga något mer, men det är en ganska måttlig ränteuppgång och gradvisa höjningar. Men vi är inte specifika om exakt när det ska ske, säger Thedéen.

Swedbanks chefsekonom Mattias Persson tycker att det var rätt av Riksbanken att höja räntan.

– Det kan behövas en till höjning i början av nästa år, säger Persson.

Även Danske Bank tror att centralbanken höjer räntan i början av 2027.

– Vår bedömning är att Riksbanken höjer i februari och mars nästa år, säger Spector.

Riksbanken lyfter samtidigt att det finns flera risker som kan påverka nuvarande utsikter, bland annat utbudsstörningar och geopolitisk osäkerhet.

Mellanårsvalet påverkar

Thedéen tror inte att Demokraternas storseger i mellanårsvalet i USA kommer att ha någon stor effekt på svensk ekonomi på kort sikt.

– Även om vi hade vetat om det här mellanårsvalets resultat hade vi fattat samma beslut, säger Thedéen.

Har osäkerheten kopplat till USA ökat eller minskat efter valet?

– Osäkerheten är väl alltid större före val än efter val, så efter valet borde i alla fall osäkerheten vara något mindre. Det är klart att vad som händer i politiken i USA, framför allt nu när man byter sida, har betydelse. Men det har inte betydelse på någon månads sikt, säger han.

Rättad version: I en tidigare version angavs fel årtal för den förra räntehöjningen.

Så slår räntehöjningar mot bolånetagaren

Riksbankens styrränta påverkar i första hand korta räntor i ekonomin, som rörliga boräntor. Men förväntningar om framtida höjningar av styrräntan påverkar också räntor på lån med längre löptider också.

Riksbanken har i sin senaste prognos som huvudscenario att höja styrräntan två eller tre gånger, med start före årsskiftet.

Höjningen den 4 november samt ytterligare två räntehöjningar à 0,25 procentenheter skulle trycka upp styrräntan till 2,50 procent. Det är samma nivå som ECB:s jämförbara styrränta – inlåningsräntan – redan ligger på.

Skulle räntan på ett bolån på tre miljoner kronor höjas 0,75 procentenheter skulle det öka räntekostnaden för lånet med 22 500 kronor per år eller 1 875 kronor per månad, om man bortser från ränteavdragets effekter.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingInflationstrycket är förhöjt till följd av utbudsstörningarna kopplade till kriget i Mellanöstern, enligt riksbankschef Erik Thedéen. Foto: Christine Olsson/TT
Inflationstrycket är förhöjt till följd av utbudsstörningarna kopplade till kriget i Mellanöstern, enligt riksbankschef Erik Thedéen. Foto: Christine Olsson/TT
Ekonomi & Näringsliv

Riksbanken höjer räntan – och mer väntas

TT

Nu blir det dyrare att låna. För första gången sedan 2023 höjer Riksbanken styrräntan. Samtidigt flaggar man för ytterligare höjningar.

– Vi förväntar oss att räntan kommer att stiga något mer, säger riksbankschefen Erik Thedéen till TT.

Precis som bedömarna förutspått väljer Riksbanken att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,0 procent.

– Man kan tolka dagens besked som att Riksbanken kommer ikapp andra centralbanker som har höjt räntan mer tidigare, säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank.

Riksbanken motiverar beslutet med en starkare konjunktur i kombination med kostnadsökningar till följd av utbudsstörningar som gör att inflationen väntas stiga framöver.

– Tittar man på det kostnadstryck som företag möter samtidigt som de möter en stor efterfrågan så tror vi att det finns en ganska stor risk att de har möjlighet, och även känner sig tvungna, att höja sina priser, säger Thedéen.

Höjningar nästa år

Onsdagens räntehöjning kan följas av fler.

– Vi har en räntebana som över ett år går upp till nästan 2,50 procent, så vi förväntar oss att räntan kommer att stiga något mer, men det är en ganska måttlig ränteuppgång och gradvisa höjningar. Men vi är inte specifika om exakt när det ska ske, säger Thedéen.

Swedbanks chefsekonom Mattias Persson tycker att det var rätt av Riksbanken att höja räntan.

– Det kan behövas en till höjning i början av nästa år, säger Persson.

Även Danske Bank tror att centralbanken höjer räntan i början av 2027.

– Vår bedömning är att Riksbanken höjer i februari och mars nästa år, säger Spector.

Riksbanken lyfter samtidigt att det finns flera risker som kan påverka nuvarande utsikter, bland annat utbudsstörningar och geopolitisk osäkerhet.

Mellanårsvalet påverkar

Thedéen tror inte att Demokraternas storseger i mellanårsvalet i USA kommer att ha någon stor effekt på svensk ekonomi på kort sikt.

– Även om vi hade vetat om det här mellanårsvalets resultat hade vi fattat samma beslut, säger Thedéen.

Har osäkerheten kopplat till USA ökat eller minskat efter valet?

– Osäkerheten är väl alltid större före val än efter val, så efter valet borde i alla fall osäkerheten vara något mindre. Det är klart att vad som händer i politiken i USA, framför allt nu när man byter sida, har betydelse. Men det har inte betydelse på någon månads sikt, säger han.

Rättad version: I en tidigare version angavs fel årtal för den förra räntehöjningen.

Så slår räntehöjningar mot bolånetagaren

Riksbankens styrränta påverkar i första hand korta räntor i ekonomin, som rörliga boräntor. Men förväntningar om framtida höjningar av styrräntan påverkar också räntor på lån med längre löptider också.

Riksbanken har i sin senaste prognos som huvudscenario att höja styrräntan två eller tre gånger, med start före årsskiftet.

Höjningen den 4 november samt ytterligare två räntehöjningar à 0,25 procentenheter skulle trycka upp styrräntan till 2,50 procent. Det är samma nivå som ECB:s jämförbara styrränta – inlåningsräntan – redan ligger på.

Skulle räntan på ett bolån på tre miljoner kronor höjas 0,75 procentenheter skulle det öka räntekostnaden för lånet med 22 500 kronor per år eller 1 875 kronor per månad, om man bortser från ränteavdragets effekter.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026