loadingRiksbankschef Erik Thedéen. Arkivbild. Foto: Lars Schröder/TT
Riksbankschef Erik Thedéen. Arkivbild. Foto: Lars Schröder/TT
Ekonomi & Näringsliv

Riksbanken väntas höja inflationsprognosen

Joakim Goksör/TT

Riksbanken väntas inte höja styrräntan i räntebeskedet från Göteborg på torsdag. Men en tydlig justering uppåt av inflationsprognosen ligger i korten. Det innebär att dörren öppnas för flera räntehöjningar längre fram.

Inflationen är låg i Sverige. Lägre än i många andra länder och en bra bit under Riksbankens inflationsmål.

Men högre globala energipriser, råvarupriser och fraktpriser – effekter från kriget i Mellanöstern, Ukrainakriget och väderfenomenet El Niño – antas få fart på prisökningstakten i Sverige framöver.

Kronan försvagas

Den senaste tidens tydliga försvagning av kronan är en annan faktor som i sig skapar inflation, via importen. Kronans fall – ner med mer än 25 öre mot euron sedan början av augusti – har tagit fart i kölvattnet av penningpolitiska åtstramningar i Europa och USA.

Kronan försvagas av det växande gapet mellan den svenska styrräntan – på 1,75 procent – och styrräntorna i eurozonen och USA som har höjts till 2,50 respektive 3,75–4,00 procent.

– Man kan räkna med att Riksbanken kommer lyfta sin inflationsprognos jämfört med juniprognosen. Det har hänt mycket, säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank.

– Vi närmar oss högkonjunktur nästa år. Och höjer Riksbanken räntan i höst får det full effekt någon gång mot slutet av nästa år. I den bemärkelsen är det rimligt för Riksbanken att agera – och det ganska snart, tillägger hon.

I prissättningen på räntemarknaden ligger förväntningarna på fyra eller fem höjningar av styrräntan på drygt ett år. Spector – och många andra bedömare – räknar med att det räcker med två höjningar.

– Det bygger på de inflationsprognoser vi har nu. Det marknaden prissätter är förmodligen en tanke om att inflationsprognoser kommer att revideras upp och att situationen för råvarupriser kommer att fortsätta försämras. Det har vi inte i vårt huvudscenario, säger hon.

Påverkar boräntor

Högre styrränta syftar till att dämpa inflationen genom ett högre ränteläge i ekonomin. Det bromsar bankernas kreditgivning, vilket i sin tur dämpar hushållens konsumtion och företagsinvesteringar.

En direkt effekt av höjd styrränta är ett tryck uppåt på rörliga boräntor. Men det kan indirekt – bland annat via förväntningar om framtida räntehöjningar – även leda till högre långa marknadsräntor, hyreshöjningar och höjda bostadsrättsavgifter.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingRiksbankschef Erik Thedéen. Arkivbild. Foto: Lars Schröder/TT
Riksbankschef Erik Thedéen. Arkivbild. Foto: Lars Schröder/TT
Ekonomi & Näringsliv

Riksbanken väntas höja inflationsprognosen

Joakim Goksör/TT

Riksbanken väntas inte höja styrräntan i räntebeskedet från Göteborg på torsdag. Men en tydlig justering uppåt av inflationsprognosen ligger i korten. Det innebär att dörren öppnas för flera räntehöjningar längre fram.

Inflationen är låg i Sverige. Lägre än i många andra länder och en bra bit under Riksbankens inflationsmål.

Men högre globala energipriser, råvarupriser och fraktpriser – effekter från kriget i Mellanöstern, Ukrainakriget och väderfenomenet El Niño – antas få fart på prisökningstakten i Sverige framöver.

Kronan försvagas

Den senaste tidens tydliga försvagning av kronan är en annan faktor som i sig skapar inflation, via importen. Kronans fall – ner med mer än 25 öre mot euron sedan början av augusti – har tagit fart i kölvattnet av penningpolitiska åtstramningar i Europa och USA.

Kronan försvagas av det växande gapet mellan den svenska styrräntan – på 1,75 procent – och styrräntorna i eurozonen och USA som har höjts till 2,50 respektive 3,75–4,00 procent.

– Man kan räkna med att Riksbanken kommer lyfta sin inflationsprognos jämfört med juniprognosen. Det har hänt mycket, säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank.

– Vi närmar oss högkonjunktur nästa år. Och höjer Riksbanken räntan i höst får det full effekt någon gång mot slutet av nästa år. I den bemärkelsen är det rimligt för Riksbanken att agera – och det ganska snart, tillägger hon.

I prissättningen på räntemarknaden ligger förväntningarna på fyra eller fem höjningar av styrräntan på drygt ett år. Spector – och många andra bedömare – räknar med att det räcker med två höjningar.

– Det bygger på de inflationsprognoser vi har nu. Det marknaden prissätter är förmodligen en tanke om att inflationsprognoser kommer att revideras upp och att situationen för råvarupriser kommer att fortsätta försämras. Det har vi inte i vårt huvudscenario, säger hon.

Påverkar boräntor

Högre styrränta syftar till att dämpa inflationen genom ett högre ränteläge i ekonomin. Det bromsar bankernas kreditgivning, vilket i sin tur dämpar hushållens konsumtion och företagsinvesteringar.

En direkt effekt av höjd styrränta är ett tryck uppåt på rörliga boräntor. Men det kan indirekt – bland annat via förväntningar om framtida räntehöjningar – även leda till högre långa marknadsräntor, hyreshöjningar och höjda bostadsrättsavgifter.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026