Tre höjningar av Riksbankens styrränta står för dörren om man lyssnar på experter. Eller fyra – om man tittar på vad handlarna på räntemarknaden räknar med. Den första höjningen – från 1,75 till 2,00 procent – väntas redan på onsdag.
– Nu blir det tuffare tider för hushållen, både med högre priser och högre ränta, säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank.
Hon räknar med tre höjningar till 2,50 procent i styrränta de närmaste månaderna.
Bolån kan bli dyrare
Kostnaden för ett bolån på två miljoner skulle öka med 15 000 kronor per år – om man bortser från ränteavdraget – om boräntan hänger med uppåt i samma takt.
– Det kommer förmodligen att vara lätt åtstramande under nästa år, i kombination med att hushållen möter dyrare elräkningar, dyrare bränslepriser och högre allmänna priser, säger hon om effekterna.
Det är kring dessa nivåer som styrräntan kommer att pendla framöver, tror Spector.
– Vi ser i dagsläget en stark svensk ekonomi. Vi ser den globala konjunkturen snarast vara på väg att växla upp. Så de här utbudsstörningarna möter starka ekonomier och det ökar risken för inflation, säger hon.
Kollegan Ulf Andersson på DNB Carnegie Sverige är inne på samma spår, även om han tror att Riksbanken dröjer med den tredje höjningen till tredje kvartalet 2027.
I Sverige ser han fortsatt god hushållskonsumtion och stora investeringar, både privata och offentliga – inte minst kopplat till stora satsningar på försvar och infrastruktur.
– Ett annat skäl är att det finns många tecken på att inflationen kan komma att bli för hög framöver. Den är ju låg i dag, skenbart låg, eftersom vi har en rad tillfälliga finanspolitiska stödåtgärder som halverad matmoms med mera, säger han.
”Behöver Riksbanken reagera på”
Till det kommer en ny geopolitisk dynamik med mer protektionism, fler globala konfliktytor, större risk för utbudsstörningar och därmed behov av ökad motståndskraft vilket ofrånkomligen leder till högre inflation, enligt Andersson.
Han noterar redan högre producentpriser i Sverige och hur företagens prisplaner pekar uppåt. Kronans försvagning under året bidrar också.
– Det här behöver Riksbanken reagera på i god tid, säger Andersson.
Riksbanken flaggade i september för att kreditgivningen i svensk ekonomi måste stramas åt, för att dämpa inflationen. Två eller tre räntehöjningar i år och nästa år låg då i bankens prognos.
Onsdagens besked lämnas utan ny penningpolitisk rapport. Om chefen Erik Thedéen och hans direktion vill ändra ränteplanerna kommer signalerna om detta i pressmeddelandet eller på presskonferensen efter beskedet.
