loadingEn sko i närheten av detonationsplatsen i Östberga i augusti förra året. Bild från polisens förundersökning. Foto: Polisen/TT
En sko i närheten av detonationsplatsen i Östberga i augusti förra året. Bild från polisens förundersökning. Foto: Polisen/TT
Inrikes

15-åring dog när han skulle utföra sprängdåd

Marc Skogelin/TT

15-åringen skulle få några tusenlappar för att utföra ett bombdåd, men laddningen detonerade i händerna på honom. Efteråt krävdes tandkort för att kunna identifiera pojken.

– De bryr sig inte om den person de rekryterar avlider, säger Malin Nygren, chef för Nationellt bombdatacenter.

Pojken tros ha fått uppdraget att detonera en sprängladdning i Östberga i södra Stockholm av en 22-årig man, högt uppsatt i ett kriminellt nätverk i Huddinge. Kontakten förmedlades genom en jämnårig kille till 15-åringen.

Enligt uppgifter i utredningen hade han utlovats mellan 5 000 och 10 000 kronor. En vän försökte varna honom för att andra eller han själv kunde skadas, men han ville inte lyssna.

Malin Nygren, chef för Nationellt bombdatacenter. Arkivbild. Foto: Jessica Gow/TT

Exakt vad som hände på kvällen den 22 augusti förra året är oklart. Ett troligt scenario är att 15-åringen fick panik när han såg att en man hade upptäckt honom när han skulle placera ut sprängladdningen.

I förhör beskriver mannen hur pojken sprang från platsen. Precis när han rundade ett hörn hördes en kraftig smäll.

Improviserad spränganordning

Pojken hade tänt på spränganordningen som han hade utrustats med, troligen en så kallad termosbomb, och höll kvar i den när den detonerade. Han omkom omedelbart.

– De som tillverkar och tillgängliggör de här explosiva varorna visar en total hänsynslöshet. Det här är hemmabyggen och alla är potentiellt livsfarliga, säger Malin Nygren, chef för Nationellt bombdatacenter.

Anstiftarna bryr sig varken om riskerna för utförarna eller för andra som kan råka passera när en bomb exploderar, enligt Nygren.

– De här anordningarna är helt enkelt oberäkneliga, det är inga experter som byggt dem och det är inga experter som detonerar dem.

Dödsfallet är såvitt känt det andra där en utförare dör vid ett sprängdåd. 2021 dog en man i 35-årsåldern i samband med att han skulle detonera en bomb i Värnamo.

Tillfälligheter

Att inte fler har dött i samband med de senaste årens hundratals sprängningar kan ha bidragit till att vissa inte tror att det är särskilt farligt, resonerar Malin Nygren.

– Men det är enbart tillfälligheter och tur att inte fler har avlidit eller kommit till skada, säger hon.

Den 22-årige gängmannen och 15-åringen som förmedlade kontakten står åtalade för bland annat grovt vållande till annans död. Rättegången pågår i Södertörns tingsrätt.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingEn sko i närheten av detonationsplatsen i Östberga i augusti förra året. Bild från polisens förundersökning. Foto: Polisen/TT
En sko i närheten av detonationsplatsen i Östberga i augusti förra året. Bild från polisens förundersökning. Foto: Polisen/TT
Inrikes

15-åring dog när han skulle utföra sprängdåd

Marc Skogelin/TT

15-åringen skulle få några tusenlappar för att utföra ett bombdåd, men laddningen detonerade i händerna på honom. Efteråt krävdes tandkort för att kunna identifiera pojken.

– De bryr sig inte om den person de rekryterar avlider, säger Malin Nygren, chef för Nationellt bombdatacenter.

Pojken tros ha fått uppdraget att detonera en sprängladdning i Östberga i södra Stockholm av en 22-årig man, högt uppsatt i ett kriminellt nätverk i Huddinge. Kontakten förmedlades genom en jämnårig kille till 15-åringen.

Enligt uppgifter i utredningen hade han utlovats mellan 5 000 och 10 000 kronor. En vän försökte varna honom för att andra eller han själv kunde skadas, men han ville inte lyssna.

Malin Nygren, chef för Nationellt bombdatacenter. Arkivbild. Foto: Jessica Gow/TT

Exakt vad som hände på kvällen den 22 augusti förra året är oklart. Ett troligt scenario är att 15-åringen fick panik när han såg att en man hade upptäckt honom när han skulle placera ut sprängladdningen.

I förhör beskriver mannen hur pojken sprang från platsen. Precis när han rundade ett hörn hördes en kraftig smäll.

Improviserad spränganordning

Pojken hade tänt på spränganordningen som han hade utrustats med, troligen en så kallad termosbomb, och höll kvar i den när den detonerade. Han omkom omedelbart.

– De som tillverkar och tillgängliggör de här explosiva varorna visar en total hänsynslöshet. Det här är hemmabyggen och alla är potentiellt livsfarliga, säger Malin Nygren, chef för Nationellt bombdatacenter.

Anstiftarna bryr sig varken om riskerna för utförarna eller för andra som kan råka passera när en bomb exploderar, enligt Nygren.

– De här anordningarna är helt enkelt oberäkneliga, det är inga experter som byggt dem och det är inga experter som detonerar dem.

Dödsfallet är såvitt känt det andra där en utförare dör vid ett sprängdåd. 2021 dog en man i 35-årsåldern i samband med att han skulle detonera en bomb i Värnamo.

Tillfälligheter

Att inte fler har dött i samband med de senaste årens hundratals sprängningar kan ha bidragit till att vissa inte tror att det är särskilt farligt, resonerar Malin Nygren.

– Men det är enbart tillfälligheter och tur att inte fler har avlidit eller kommit till skada, säger hon.

Den 22-årige gängmannen och 15-åringen som förmedlade kontakten står åtalade för bland annat grovt vållande till annans död. Rättegången pågår i Södertörns tingsrätt.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026