Den kinesiska kommunistregimens stora militärparad den 3 september, till minne av segern över Japan, demonstrerade en omfattande vapenarsenal. Men experter ser också tecken på strukturella brister vid en närmare granskning av det som faktiskt visades upp.
Paraden som anordnades av Kinesiska kommunistpartiet (KKP) var den största sedan Folkrepubliken Kinas grundande 1949. Trots Kinas tröga ekonomi spenderade man enligt uppgift 36 miljarder yuan (omkring 47 miljarder svenska kronor) på paraden, som visade upp ett stort utbud av vapen och utrustning, från uppgraderade kärnvapenrobotar till luftförsvarslasrar, hypersoniska vapen och maritima drönare.
Något som mycket av utrustningen hade gemensamt var dock att den består av imitationer av amerikanska militära förlagor, berättar en kinesisk-amerikansk militäranalytiker för Epoch Times.
– Amerikansk militär utrustning är oftast testad i strid och sedan förfinad, säger ”Mark”, programledare för den populära kinesiskspråkiga pratshowen ”Mark Space”. Han avslöjar inte sitt efternamn av säkerhetsskäl. Kina har dock hoppat över de här stegen i ett försök att ”köra om [USA] i kurvan”, säger han.
Övergången från att förlita sig på det forna Sovjetunionens modeller till att kopiera USA har sina begränsningar, påpekar Mark. Han tar som exempel KKP:s medeldistansmissilförsvarssystem, modellerat efter den amerikanska Standard Missile-3, och flygplanet KJ-600 som är en kopia av det amerikanska E-2 Hawkeye.
– Dess prestanda återstår att se, eftersom det bara har testats på land och ännu inte har genomfört start- och landningstester från hangarfartyg. Det är tveksamt hur användbart det är, säger han.
För många sorter [av robotar] skapar faktiskt en enorm logistisk börda.
”Mark”Militäranalytiker och programledare
Su Tzu-yun, forskare och chef för avdelningen för försvarsstrategi och resurser vid Taiwans institut för nationellt försvar och säkerhetsforskning, lyfte fram den nya interkontinentala roboten DF-61 som visades upp vid paraden. Den har en längre räckvidd och kan potentiellt nå mer än 15 000 kilometer.
– Dessutom möjliggör förbättringarna att man har flera stridsspetsar, så att man kan attackera flera olika städer eller militära mål samtidigt, säger han till Epoch Times.
Kina har under de senaste åren fokuserat på att utveckla medeldistansrobotar och interkontinentala robotar. De interkontinentala robotarna DF-61 som visades upp i Peking har en räckvidd som kan nå amerikanska mål i Guam och Hawaii.
Mark påpekar att Kina har många robotmodeller, vilket gör underhållet svårt.
– För många sorter skapar faktiskt en enorm logistisk börda, säger han.
Den faktiska effektiviteten av KKP:s vapen återstår att se. Mark säger att paraden var mer för propaganda.
– KKP visar upp ett stort antal missiler, men de flesta av dem är bara för syns skull. Få av dem kan faktiskt tas i bruk. Eftersom missiler har en begränsad livslängd kräver de kontinuerligt underhåll och systemuppgraderingar, vilket kostar enorma summor, säger han.
På det marina området konstaterar Mark att framstegen är tydliga, men att det fortfarande finns många spår av imitation. Till exempel är missilen Eagle Strike baserad på en rysk konstruktion. När det gäller obemannade undervattensfarkoster är de fortfarande i sin linda och kan inte mäta sig med den amerikanska militärens storlek och längd. USA har redan flera lager av försvarssystem i Stilla havet, som kan motverka KKP:s eventuella aggression, säger han.
Mark varnar dock för att den kinesiska regimens kärnvapenarsenal växer snabbt. Amerikanska försvarsdepartementet uppskattar i sin årsrapport för 2024 till kongressen att Kina hade över 600 operativa kärnstridsspetsar i sitt lager vid mitten av 2024 och kommer att ha över 1 000 operativa kärnstridsspetsar år 2030, varav många kommer att placeras ut med högre beredskapsnivå.
Enligt Mark har USA och Ryssland en arsenal på mellan 1 500 och 3 000 stridsspetsar på grund av vapenbegränsningsavtal.
– Om Kina når detta mål kommer landet att ha en kärnvapenkapacitet som är jämförbar med USA:s, säger han.
USA påskyndar också moderniseringen av sina kärnvapen, noterar Mark. Sedan president Donald Trumps första mandatperiod har USA:s strategi förändrats helt, med KKP som sin ”främsta motståndare”, enligt Mark.
– Att ha en tydlig motståndare har faktiskt gjort den framtida inriktningen för den amerikanska militären tydligare och har lett till större investeringar och innovation, säger han.
Hur väl den kinesiska militären skulle prestera i faktisk strid är fortfarande okänt. Kina har inte utkämpat ett fullskaligt krig sedan konflikten med Vietnam 1979. Interna stridigheter inom KKP har försvagat dess stridsförmåga, inte minst genom att många generaler har avsatts, enligt analytiker.
