Militärparaden i Peking markerade en geopolitisk styrkeuppvisning – men överskuggades också av ett tekniskt missöde som riktade strålkastarljuset mot något betydligt mer känsligt.
På årsdagen av Japans kapitulation i andra världskriget tycktes Kina tillsammans med sina närmaste allierade solidifiera ett strategiskt block i motsats till USA och västvärlden. Anmärkningsvärt var även det som avslöjades i samband med att en öppen mikrofon registrerade en konversation mellan ledarna för Kina, Ryssland och Nordkorea om medicinska framsteg. Vladimir Putin menade att utvecklingen innebär att organtransplantation kommer att möjliggöra för ”oss” – troligtvis syftande på den politiska eliten med tillgång till friska organ – att leva i upp till 150 år, om inte oändligt.
Konsekvenserna av detta tekniska misstag är omfattande. Händelsen drar oundvikligen fokus till de avslöjanden som blev offentliga runt 2006 om att Kina systematiskt skördar mänskliga organ från samvetsfångar – däribland utövare av Falun Gong, tibetaner och uigurer – en praktik som fortsatt in i vår tid. Att en sådan till synes omänsklig verksamhet kunnat slå rot och bedrivas under mer än 20 år inom den kinesiska statsapparaten kan tyckas svårt att greppa, särskilt för dem som i dag ser Kina främst som en framstående och modern industrination. Detta agerande är dock helt i linje med ett politiskt system vars filosofi utgår från en materialistisk, revolutionär kommunism, där brutal förföljelse av dissidenter snarare är regel än undantag.













