Stödet för ett starkt försvar är starkare än någonsin, men detsamma gäller inte viljan att med vapen själv försvara Sverige. En lägre försvarsvilja spelar fienden i händerna. Vi måste ha ett samhälle ”där alla känner sig välkomna”, säger chefen för det psykologiska försvaret.
Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) gör årligen mätningar om svenskarnas försvarsvilja och oro för bland annat krig. Utvecklingen i omvärlden sätter sina tydliga spår.
Stödet för Sveriges militära försvar är det starkaste sedan mätningarna började. Men den egna försvarsviljan sjunker något.
Lite tillspetsat: Gärna ett starkt försvar alltså, men bara jag själv slipper ta till vapen. Ligger det något i det?
– Man kan ju säga så här också, att det finns ett stabilt stöd för att Sverige ska göra väpnat motstånd vid ett anfall. I den meningen är ju försvarsviljan hög och stabil, säger MPF:s generaldirektör Magnus Hjort.
ÖB Michael Claesson räknar med att försvarsviljan är tillräcklig den dagen den behövs.
– Jag tror mig veta tillräckligt om svenskarnas kynne för att tro att vi trots allt har ett ganska tydligt bankande hjärta för försvaret av fosterlandet, säger han.
Män har betydligt högre försvarsvilja än kvinnor, enligt MPF.
– Det är klart att det är ett problem. Vi behöver även här en, med militärt språk, gemensam lägesbild, en förståelse för varför försvaret av vårt territorium, av oss själva fysiskt och av vad vi står för, är viktigt, säger Claesson.
”Samhälle som håller ihop”
För totalförsvaret är stödet fortsatt högt, men när det kommer till att riskera det egna livet, sjunker försvarsviljan från 69 till 65 procent.
Skulle den sjunka ytterligare är det dåligt även ur andra perspektiv, enligt Magnus Hjort. Utländska illvilliga krafter försöker hela tiden så split i länder, och ju sämre tilliten till samhället är desto lägre riskerar försvarsviljan bli. Det är exempelvis precis vad Ryssland försöker göra med den ukrainska befolkningen, resonerar han.
Så hur ska försvarsviljan hållas uppe?
– Jag tror att vi ska fortsätta bygga ett starkt samhälle som håller ihop, att vi bygger ett samhälle där alla känner sig välkomna, där vi har ett samhälle som levererar i fredstid, säger han.
”Vi har sprickor”
Många beskriver Sverige som mer polariserat än på länge. Har vi ett starkt samhälle som håller ihop?
– Vi har sprickor också naturligtvis i vårt samhälle. Men jag tror att de kanske är mindre än i många andra länder, säger Hjort.
Det finns utmaningar med social och ekonomisk utsatthet, utanförskapsområden och grov kriminalitet, enligt honom.
– Det här är frågor som påverkar hur vi uppfattar samhället. Men undersökningen pekar på att det fortfarande är 90 procent som tycker att Sverige är ett bra land att leva i. Och det är ju positivt.
Fler befarar attack mot Sverige
Fler än tidigare, även om det har gått upp och ner under åren, ser en ökad oro för att Sverige ska utsättas för ett militärt angrepp de närmaste fem åren. En av fem anger det som troligt eller mycket troligt. För 20 år sen var det bara någon enstaka procent som svarade så.
– Det är ju ingenting som är konstigt egentligen, vi lever i en farligare värld i dag, säger Magnus Hjort.
Fler kvinnor än män befarar ett militärt angrepp mot Sverige. Samtidigt är det färre kvinnor som vill delta i försvaret med fara för det egna livet.
