Regeringen satsar fyra miljarder kronor på inköp av attack- och spaningsdrönare samt marina drönare. De ska levereras mellan 2026 och 2028.

Drönarkrigföring har fått en central roll för både Ukrainas försvar av landet och för Rysslands anfallskrig och visar hur modern krigföring snabbt utvecklas.

Det är ett av skälen till varför regeringen, enligt försvarsministern, just har beslutat att satsa de drygt fyra miljarderna för att köpa obemannade system till Försvarsmaktens krigsförband.

– Framtidens slagfält kommer i högre grad att präglas av obemannade system och långräckviddig bekämpning. Den som inte hörsammar detta kommer att vara död eller utslagen, säger försvarsminister Pål Jonson (M) på Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

Kamikazedrönare

Satsningen handlar bland annat om patrullrobotar, vilket är beväpnade drönare, även kallade kamikazedrönare, som kan attackera mål på marken. Försvarsmakten ska nu köpa in tusentals patrullrobotar, vilket är viktigt för att öka drönarförmågan i många militära förband.

– De har en långräckviddig förmåga för att kunna angripa en angripare som angriper oss, säger Jonson.

Patrullrobotar kommer att kunna användas för att slå till mot mål inne i Ryssland.

– Vi har lärt oss mycket av Ukraina, säger Jonson.

Satsningen handlar också om att köpa in spaningsdrönare och drönare som ska utrustas med telekrigsförmåga.

I satsningen ingå även marina drönare, som ska kunna verka både ovan och under vattenytan. De kan användas för att söka efter minor och spana på botten och som ytfarkoster för att övervaka stora havsområden.

Krävs mängder

Även om drönare är relativt billiga vapen så har kriget i Ukraina visat att det krävs stora mängder. Försvarsmaktens behov av drönare i krig kan räknas i miljoner, men man vill undvika att i förväg lagra stora mängder under flera år eftersom tekniken hela tiden utvecklas.

Den nya satsningen på drönare finansieras inom redan överenskomna budgetramar för försvaret de kommande åren.